Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Molnet - vad är det?

Molnet finns inte på riktigt. Det är inget synligt kluster av data som svävar runt i cyber­rymden. Men det är det begrepp man använder för att förklara IT-tjänster där de ettor och nollor du jobbar med i dina digitala verktyg finns någon annanstans än på din dator. Ibland på flera platser.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Interiör från Facebooks serverhall i Luleå. TT

Datan i molnet lagras inte på en specifik server, utan flyttas mer eller mindre konstant mellan olika servrar, som ofta står utplacerade långt ifrån varandra för säkerhets skull. Ibland i olika länder.

Att jobba mot molnet innebär i stora drag att man jobbar med programvaror eller kod via Internet. Alltså utan att ladda ner något till den egna datorn. Den egna datorn fungerar mer som en portal till den virtuella plats där din data finns tillgänglig: molnet!

– En bra molntjänst är att jämföra med elen man betalar för hemma. Den är skalbar, så du betalar mer när du använder mer, säger Erik Junesjö, utvecklings­chef på IT-sektionen på Unionen.

Med molnbaserade IT-tjänster behöver användaren inte själv ha vare sig den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen bakom eller ens bry sig om att uppdatera programvaror och ta säkerhetskopior på dokument, bilder och andra filer. Det sköter molntjänstleverantören, centralt. Företag som använder molntjänster behöver inte köpa in lika mycket hårdvara, alltså datorer och servrar och supporten kan outsourcas.

Några av de vanligaste molntjänsterna är Google, Microsoft 365, Sharepoint, Dropbox, Hotmail. Din internetbank är en molntjänst. De vanligaste användnings­områdena är e-post och kalender­hantering och andra admini­strativa funktioner som konferensboknings-system och semesterrapporterings-system. Olika typer av sociala forum är också typiska molntjänster, som Facebook, Soundcloud och Flickr.

Unionen har en virtualiserad servermiljö, vilket kan kallas ett "privat moln". Tekniken är i stort sett densamma som molnet på Internet, med skillnaden att Unionens moln inte delas med andra.

– Om man drar parallellen till elen igen så har vi egna generatorer, som ett eget vindkraftverk, förklarar Erik Junesjö, utvecklingschef på Unionens IT-enhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.