Offentliga sektorn har gått back med 80 miljoner på medfinansieringen till och med november 2005, sa Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg när politikerna i riksdagens socialförsäkringsutskott i dag höll en offentlig hearing.
Statliga arbetsgivare tycks ha tjänat pengar på reformen - via sänkt arbetsgivaravgift med 0,24 procentenheter - och för landstingen har det gått ungefär jämnt upp.
Förlorare är kommunerna. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Sektorn har gått back med 213 miljoner.
Förlusten är ändå ca 300 miljoner mindre än vad organisationen hade förväntat sig. Det förklaras av minskad sjukfrånvaro och att många varit sjukskrivna på deltid. Då slipper arbetsgivarna den "särskilda sjukförsäkringsavgiften".
Trots att de kommunala arbetsgivarna sympatiserar med intentionerna bakom reformen - att minska ohälsan - tycker man att den slår orättvist mot offentliga sektorn. Där jobbar många äldre och många kvinnor med hög sjukfrånvaro, som arbetsgivarna inte anser sig kunna påverka. Regionala olikheter på arbetsmarknaden kan vara viktigare skäl än förhållandena på arbetsplatsen.
Eftersom kommunerna har försörjningsplikt (socialhjälp) mot dem som ramlar ur trygghetssystemen, anser kommunerna sig dubbelt drabbade av medfinansieringen. Rapporten hävdar att över 40 procent av arbetsgivarna i kommuner och landsting blivit försiktigare med nyanställningar. Nära 30 procent sägs ha ökad benägenhet att säga upp anställda med hög sjukfrånvaro.
Detta fick utskottets ordförande Tomas Eneroth (s) att fråga:
- Är detta en systematisk diskriminering av sjukskrivna?
Anneli Löfqvist, Sveriges kommuner och landsting:
- Nej, ingen systematik men en oro. En fara att man gör en riskbedömning.
Hon fick medhåll av Svenskt Näringslivs Ulla Hamilton.
- Flera undersökningar visar att man blivit mycket försiktigare att anställa. Det handlar om att ta hand om företaget och leverera ett gott resultat, inte att diskriminera.
Sveriges kommuner och landsting vill ha bort medfinansieringen.

BJÖRN ÖIJER