Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Mannen lade hand på kvinnans lår – frias i hovrätten
Mannen satte sig nära sin kollega, lade en hand på hennes ben och sa – enligt kvinnans utsago – att hon skulle få känna på något hårt. Den tilltalade dömdes först av tingsrätten för sexuellt ofredande, men frias nu av hovrätten.
Händelsen inträffade i fikarummet på den gemensamma arbetsplatsen. Den målsägande kvinnan beskriver det i förhör som att mannen kom in i rummet och satte sig väldigt nära henne i en stor soffa, trots att det fanns flera andra platser att sätta sig på. Sedan ska han ha lagt handen på hennes lår och dragit den fram och tillbaka i 15–30 sekunder. Kvinnan ska ha upplevt situationen som väldigt obekväm, känt panik och sagt att det var hennes ben, varpå mannen svarat: ”Det här är mitt ben. Jag har något hårt du kan få känna på, det skulle vara så skönt”.
Mannens beskrivning av situationen skiljer sig från kvinnans. I förhör medger han att han satte sig bredvid kvinnan, att han under några sekunder lagt sin hand på hennes knä och sagt något i stil med ”du ska få känna på mina lårmuskler”. Enligt honom var det hela jargong och det var god stämning i fikarummet.
Hovrätten: Olämpligt – inte straffbart
Det finns tre vittnen till situationen. Alla tre bekräftar att situationen ägde rum, det vill säga att den åtalade mannen satt sig bredvid kvinnan och lade handen på henne, men utöver det går beskrivningarna lite isär. Ett av vittnena säger att han hörde hur den åtalade mannen sa något i stil med ”det är ingen fara. Du kan få känna på mig med”. Ett annat vittne säger att det inte var någon som reagerade på det annat än som en ”rolig grej” och att de har en ”hjärtlig och rå jargong” på arbetsplatsen.
Enligt Svea hovrätt har mannen agerat ”såväl olämpligt som ovälkommet” och skriver att det inte finns skäl att ifrågasätta att målsägande upplevde situationen som kränkande. Däremot menar hovrätten att agerandet inte haft en så tydlig ”sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området”.
Ta någon på låret ”inte sexuellt ofredande”
Linnea Wegerstad är lektor i straffrätt vid Lunds universitet, och är i sin forskning inriktad på sexualbrott. Enligt henne var hovrättens dom inte förvånande.
– Domen är i linje med hur jag också förstår Högsta Domstolens praxis på det här området. Det kom två domar från HD 2018, där den ena är en liknande situation, med en man som tagit en kvinna på låret. I det fallet sa Högsta Domstolen att den handlingen, att ta någon på låret, inte är av sådan sexuell prägel som krävs för att personen ska dömas för sexuellt ofredande, säger hon.
Vidare säger Wegerstad att tingsrätten och hovrätten gör olika bedömning av kommentaren den tilltalade fäller. Tingsrätten går helt på kvinnans berättelse, och drar slutsatsen att mannen menar att kvinnan ska få känna på hans könsorgan, medan hovrätten inte gör den tolkningen.
– Hovrätten gör en lite annan bevisvärdering än vad tingsrätten gör. Hovrätten säger att det inte är visat att det han uttalade uppenbart kunde uppfattas som att känna på hans könsorgan. Där finns en skillnad i vad domstolarna finner är styrkt.
– Jag hade landat i samma bedömning som hovrätten, utifrån de här HD-avgörande.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
