Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mannen lade hand på kvinnans lår – frias i hovrätten

Mannen satte sig nära sin kollega, lade en hand på hennes ben och sa – enligt kvinnans utsago – att hon skulle få känna på något hårt. Den tilltalade dömdes först av tingsrätten för sexuellt ofredande, men frias nu av hovrätten.
Oscar Broström Publicerad
Man lägger handen på kvinnas lår, vid skrivbord.
Hovrätten friar en man som lade handen på en kvinnas ben i arbetsplatsens fikarum. OBS! genrebild. Foto: Erik Simander/TT

Händelsen inträffade i fikarummet på den gemensamma arbetsplatsen. Den målsägande kvinnan beskriver det i förhör som att mannen kom in i rummet och satte sig väldigt nära henne i en stor soffa, trots att det fanns flera andra platser att sätta sig på. Sedan ska han ha lagt handen på hennes lår och dragit den fram och tillbaka i 15–30 sekunder. Kvinnan ska ha upplevt situationen som väldigt obekväm, känt panik och sagt att det var hennes ben, varpå mannen svarat: ”Det här är mitt ben. Jag har något hårt du kan få känna på, det skulle vara så skönt”.

Mannens beskrivning av situationen skiljer sig från kvinnans. I förhör medger han att han satte sig bredvid kvinnan, att han under några sekunder lagt sin hand på hennes knä och sagt något i stil med ”du ska få känna på mina lårmuskler”. Enligt honom var det hela jargong och det var god stämning i fikarummet.

Hovrätten: Olämpligt – inte straffbart

Det finns tre vittnen till situationen. Alla tre bekräftar att situationen ägde rum, det vill säga att den åtalade mannen satt sig bredvid kvinnan och lade handen på henne, men utöver det går beskrivningarna lite isär. Ett av vittnena säger att han hörde hur den åtalade mannen sa något i stil med ”det är ingen fara. Du kan få känna på mig med”. Ett annat vittne säger att det inte var någon som reagerade på det annat än som en ”rolig grej” och att de har en ”hjärtlig och rå jargong” på arbetsplatsen.

Enligt Svea hovrätt har mannen agerat ”såväl olämpligt som ovälkommet” och skriver att det inte finns skäl att ifrågasätta att målsägande upplevde situationen som kränkande. Däremot menar hovrätten att agerandet inte haft en så tydlig ”sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området”.

Ta någon på låret ”inte sexuellt ofredande”

Linnea Wegerstad är lektor i straffrätt vid Lunds universitet, och är i sin forskning inriktad på sexualbrott. Enligt henne var hovrättens dom inte förvånande.

 Domen är i linje med hur jag också förstår Högsta Domstolens praxis på det här området. Det kom två domar från HD 2018, där den ena är en liknande situation, med en man som tagit en kvinna på låret. I det fallet sa Högsta Domstolen att den handlingen, att ta någon på låret, inte är av sådan sexuell prägel som krävs för att personen ska dömas för sexuellt ofredande, säger hon.

Vidare säger Wegerstad att tingsrätten och hovrätten gör olika bedömning av kommentaren den tilltalade fäller. Tingsrätten går helt på kvinnans berättelse, och drar slutsatsen att mannen menar att kvinnan ska få känna på hans könsorgan, medan hovrätten inte gör den tolkningen.

 Hovrätten gör en lite annan bevisvärdering än vad tingsrätten gör. Hovrätten säger att det inte är visat att det han uttalade uppenbart kunde uppfattas som att känna på hans könsorgan. Där finns en skillnad i vad domstolarna finner är styrkt.

 Jag hade landat i samma bedömning som hovrätten, utifrån de här HD-avgörande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.