Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mannen lade hand på kvinnans lår – frias i hovrätten

Mannen satte sig nära sin kollega, lade en hand på hennes ben och sa – enligt kvinnans utsago – att hon skulle få känna på något hårt. Den tilltalade dömdes först av tingsrätten för sexuellt ofredande, men frias nu av hovrätten.
Oscar Broström Publicerad
Man lägger handen på kvinnas lår, vid skrivbord.
Hovrätten friar en man som lade handen på en kvinnas ben i arbetsplatsens fikarum. OBS! genrebild. Foto: Erik Simander/TT

Händelsen inträffade i fikarummet på den gemensamma arbetsplatsen. Den målsägande kvinnan beskriver det i förhör som att mannen kom in i rummet och satte sig väldigt nära henne i en stor soffa, trots att det fanns flera andra platser att sätta sig på. Sedan ska han ha lagt handen på hennes lår och dragit den fram och tillbaka i 15–30 sekunder. Kvinnan ska ha upplevt situationen som väldigt obekväm, känt panik och sagt att det var hennes ben, varpå mannen svarat: ”Det här är mitt ben. Jag har något hårt du kan få känna på, det skulle vara så skönt”.

Mannens beskrivning av situationen skiljer sig från kvinnans. I förhör medger han att han satte sig bredvid kvinnan, att han under några sekunder lagt sin hand på hennes knä och sagt något i stil med ”du ska få känna på mina lårmuskler”. Enligt honom var det hela jargong och det var god stämning i fikarummet.

Hovrätten: Olämpligt – inte straffbart

Det finns tre vittnen till situationen. Alla tre bekräftar att situationen ägde rum, det vill säga att den åtalade mannen satt sig bredvid kvinnan och lade handen på henne, men utöver det går beskrivningarna lite isär. Ett av vittnena säger att han hörde hur den åtalade mannen sa något i stil med ”det är ingen fara. Du kan få känna på mig med”. Ett annat vittne säger att det inte var någon som reagerade på det annat än som en ”rolig grej” och att de har en ”hjärtlig och rå jargong” på arbetsplatsen.

Enligt Svea hovrätt har mannen agerat ”såväl olämpligt som ovälkommet” och skriver att det inte finns skäl att ifrågasätta att målsägande upplevde situationen som kränkande. Däremot menar hovrätten att agerandet inte haft en så tydlig ”sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området”.

Ta någon på låret ”inte sexuellt ofredande”

Linnea Wegerstad är lektor i straffrätt vid Lunds universitet, och är i sin forskning inriktad på sexualbrott. Enligt henne var hovrättens dom inte förvånande.

 Domen är i linje med hur jag också förstår Högsta Domstolens praxis på det här området. Det kom två domar från HD 2018, där den ena är en liknande situation, med en man som tagit en kvinna på låret. I det fallet sa Högsta Domstolen att den handlingen, att ta någon på låret, inte är av sådan sexuell prägel som krävs för att personen ska dömas för sexuellt ofredande, säger hon.

Vidare säger Wegerstad att tingsrätten och hovrätten gör olika bedömning av kommentaren den tilltalade fäller. Tingsrätten går helt på kvinnans berättelse, och drar slutsatsen att mannen menar att kvinnan ska få känna på hans könsorgan, medan hovrätten inte gör den tolkningen.

 Hovrätten gör en lite annan bevisvärdering än vad tingsrätten gör. Hovrätten säger att det inte är visat att det han uttalade uppenbart kunde uppfattas som att känna på hans könsorgan. Där finns en skillnad i vad domstolarna finner är styrkt.

 Jag hade landat i samma bedömning som hovrätten, utifrån de här HD-avgörande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek