Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mannen lade hand på kvinnans lår – frias i hovrätten

Mannen satte sig nära sin kollega, lade en hand på hennes ben och sa – enligt kvinnans utsago – att hon skulle få känna på något hårt. Den tilltalade dömdes först av tingsrätten för sexuellt ofredande, men frias nu av hovrätten.
Oscar Broström Publicerad
Man lägger handen på kvinnas lår, vid skrivbord.
Hovrätten friar en man som lade handen på en kvinnas ben i arbetsplatsens fikarum. OBS! genrebild. Foto: Erik Simander/TT

Händelsen inträffade i fikarummet på den gemensamma arbetsplatsen. Den målsägande kvinnan beskriver det i förhör som att mannen kom in i rummet och satte sig väldigt nära henne i en stor soffa, trots att det fanns flera andra platser att sätta sig på. Sedan ska han ha lagt handen på hennes lår och dragit den fram och tillbaka i 15–30 sekunder. Kvinnan ska ha upplevt situationen som väldigt obekväm, känt panik och sagt att det var hennes ben, varpå mannen svarat: ”Det här är mitt ben. Jag har något hårt du kan få känna på, det skulle vara så skönt”.

Mannens beskrivning av situationen skiljer sig från kvinnans. I förhör medger han att han satte sig bredvid kvinnan, att han under några sekunder lagt sin hand på hennes knä och sagt något i stil med ”du ska få känna på mina lårmuskler”. Enligt honom var det hela jargong och det var god stämning i fikarummet.

Hovrätten: Olämpligt – inte straffbart

Det finns tre vittnen till situationen. Alla tre bekräftar att situationen ägde rum, det vill säga att den åtalade mannen satt sig bredvid kvinnan och lade handen på henne, men utöver det går beskrivningarna lite isär. Ett av vittnena säger att han hörde hur den åtalade mannen sa något i stil med ”det är ingen fara. Du kan få känna på mig med”. Ett annat vittne säger att det inte var någon som reagerade på det annat än som en ”rolig grej” och att de har en ”hjärtlig och rå jargong” på arbetsplatsen.

Enligt Svea hovrätt har mannen agerat ”såväl olämpligt som ovälkommet” och skriver att det inte finns skäl att ifrågasätta att målsägande upplevde situationen som kränkande. Däremot menar hovrätten att agerandet inte haft en så tydlig ”sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området”.

Ta någon på låret ”inte sexuellt ofredande”

Linnea Wegerstad är lektor i straffrätt vid Lunds universitet, och är i sin forskning inriktad på sexualbrott. Enligt henne var hovrättens dom inte förvånande.

 Domen är i linje med hur jag också förstår Högsta Domstolens praxis på det här området. Det kom två domar från HD 2018, där den ena är en liknande situation, med en man som tagit en kvinna på låret. I det fallet sa Högsta Domstolen att den handlingen, att ta någon på låret, inte är av sådan sexuell prägel som krävs för att personen ska dömas för sexuellt ofredande, säger hon.

Vidare säger Wegerstad att tingsrätten och hovrätten gör olika bedömning av kommentaren den tilltalade fäller. Tingsrätten går helt på kvinnans berättelse, och drar slutsatsen att mannen menar att kvinnan ska få känna på hans könsorgan, medan hovrätten inte gör den tolkningen.

 Hovrätten gör en lite annan bevisvärdering än vad tingsrätten gör. Hovrätten säger att det inte är visat att det han uttalade uppenbart kunde uppfattas som att känna på hans könsorgan. Där finns en skillnad i vad domstolarna finner är styrkt.

 Jag hade landat i samma bedömning som hovrätten, utifrån de här HD-avgörande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.