Forskning om nätmobbning har främst handlat om barn och unga. Men i en avhandling från Malmö universitet har forskaren Rebecka Cowen Forsell studerat nätmobbning i arbetslivet. Via en omfattande enkätundersökning kom hon fram till att ungefär en procent av landets yrkesverksamma utsatts för nätmobbning. Det kan till exempel handla om att bli hånad i sociala medier, förtalad i massmejl eller bloggar, få aggressiva mejl eller olämpliga sms.
Mest utsatta är män och chefer. I det avseendet skiljer sig nätmobbning från traditionell mobbning, där kvinnor oftare utsätts och där chefer oftare mobbar medarbetare. Anledningen, tror Rebecka Cowen Forsell, kan vara att digital kommunikation förändrar maktdynamiken. I ett fysiskt möte kan en chef uttrycka makt via kroppsspråk och ansiktsuttryck – men den möjligheten försvinner när en medarbetare befinner sig i ett annat rum.
Ytterligare en förklaring är att digital kommunikation gör det lättare för en förövare att slipa på sina argument och framställa sig själv på ett visst sätt.
– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som föräldrar och elever i skolan, studenter och klienter att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell i ett pressmeddelande.
Däremot fann hon inget som tydde på att mobbningen orsakades av känslan av att vara anonym på nätet. I de flesta fallen visste offret vem förövaren var och personerna träffades ofta fysiskt.
– Nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet är sammanlänkande. Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behövs hanteras av de inblandade, säger Rebecka Cowen Forsell.
Hur mobbningen uttrycks skiljer sig åt beroende på vilken digital plattform som används. I mejl är mobbningen oftast mer subtil och handlar exempelvis om att exkludera. I bloggar och på Facebook är den mer aggressiv. En anledning till det kan vara att mejlen oftast är knuten till arbetsplatsen och att förövaren därmed tänker på vad han eller hon skriver.
Att bli mobbad via Facebook kan vara extra obehagligt eftersom det påverkar både den yrkesmässiga och privata identiteten. För arbetsgivare blir det dessutom svårare att lägga sig i vad medarbetare skriver på sin Facebooksida, jämfört med jobbmejlen.
Ett sätt att motverka nätmobbning är att arbetsplatser har en tydlig policy kring digital kommunikation, enligt Rebecka Cowen Forsell. En sådan måste också ta upp frågor kring de gråzoner som uppstår mellan arbetsliv och privatliv på exempelvis Facebook.
– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera eller integrera arbete och privatliv. Dialogen om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör ske på varje arbetsplats, säger hon.
Läs också: Två i veckan dör av mobbning
