Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Män jobbmobbas oftare på nätet

När mobbning på jobbet flyttar till nätet är män och chefer mer utsatta. Och förövarna får ofta hjälp av personer utanför arbetsplatsen. Särskilt aggressiv är mobbningen på Facebook och i bloggar.
David Österberg Publicerad 11 februari 2019, kl 12:53
Colourbox
Män och chefer är mest utsatta för nätmobbning, som i det avseendet skiljer sig åt från traditionell mobbning. Colourbox

Forskning om nätmobbning har främst handlat om barn och unga. Men i en avhandling från Malmö universitet har forskaren Rebecka Cowen Forsell studerat nätmobbning i arbetslivet. Via en omfattande enkätundersökning kom hon fram till att ungefär en procent av landets yrkesverksamma utsatts för nätmobbning. Det kan till exempel handla om att bli hånad i sociala medier, förtalad i massmejl eller bloggar, få aggressiva mejl eller olämpliga sms.

Mest utsatta är män och chefer. I det avseendet skiljer sig nätmobbning från traditionell mobbning, där kvinnor oftare utsätts och där chefer oftare mobbar medarbetare. Anledningen, tror Rebecka Cowen Forsell, kan vara att digital kommunikation förändrar maktdynamiken. I ett fysiskt möte kan en chef uttrycka makt via kroppsspråk och ansiktsuttryck – men den möjligheten försvinner när en medarbetare befinner sig i ett annat rum.

Ytterligare en förklaring är att digital kommunikation gör det lättare för en förövare att slipa på sina argument och framställa sig själv på ett visst sätt.

– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som föräldrar och elever i skolan, studenter och klienter att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell i ett pressmeddelande.

Däremot fann hon inget som tydde på att mobbningen orsakades av känslan av att vara anonym på nätet. I de flesta fallen visste offret vem förövaren var och personerna träffades ofta fysiskt.

– Nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet är sammanlänkande. Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behövs hanteras av de inblandade, säger Rebecka Cowen Forsell.

Hur mobbningen uttrycks skiljer sig åt beroende på vilken digital plattform som används. I mejl är mobbningen oftast mer subtil och handlar exempelvis om att exkludera. I bloggar och på Facebook är den mer aggressiv. En anledning till det kan vara att mejlen oftast är knuten till arbetsplatsen och att förövaren därmed tänker på vad han eller hon skriver.

Att bli mobbad via Facebook kan vara extra obehagligt eftersom det påverkar både den yrkesmässiga och privata identiteten. För arbetsgivare blir det dessutom svårare att lägga sig i vad medarbetare skriver på sin Facebooksida, jämfört med jobbmejlen.

Ett sätt att motverka nätmobbning är att arbetsplatser har en tydlig policy kring digital kommunikation, enligt Rebecka Cowen Forsell. En sådan måste också ta upp frågor kring de gråzoner som uppstår mellan arbetsliv och privatliv på exempelvis Facebook.

– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera eller integrera arbete och privatliv. Dialogen om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör ske på varje arbetsplats, säger hon.

Läs också: Två i veckan dör av mobbning

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.