Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Män jobbmobbas oftare på nätet
När mobbning på jobbet flyttar till nätet är män och chefer mer utsatta. Och förövarna får ofta hjälp av personer utanför arbetsplatsen. Särskilt aggressiv är mobbningen på Facebook och i bloggar.
Forskning om nätmobbning har främst handlat om barn och unga. Men i en avhandling från Malmö universitet har forskaren Rebecka Cowen Forsell studerat nätmobbning i arbetslivet. Via en omfattande enkätundersökning kom hon fram till att ungefär en procent av landets yrkesverksamma utsatts för nätmobbning. Det kan till exempel handla om att bli hånad i sociala medier, förtalad i massmejl eller bloggar, få aggressiva mejl eller olämpliga sms.
Mest utsatta är män och chefer. I det avseendet skiljer sig nätmobbning från traditionell mobbning, där kvinnor oftare utsätts och där chefer oftare mobbar medarbetare. Anledningen, tror Rebecka Cowen Forsell, kan vara att digital kommunikation förändrar maktdynamiken. I ett fysiskt möte kan en chef uttrycka makt via kroppsspråk och ansiktsuttryck – men den möjligheten försvinner när en medarbetare befinner sig i ett annat rum.
Ytterligare en förklaring är att digital kommunikation gör det lättare för en förövare att slipa på sina argument och framställa sig själv på ett visst sätt.
– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som föräldrar och elever i skolan, studenter och klienter att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell i ett pressmeddelande.
Däremot fann hon inget som tydde på att mobbningen orsakades av känslan av att vara anonym på nätet. I de flesta fallen visste offret vem förövaren var och personerna träffades ofta fysiskt.
– Nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet är sammanlänkande. Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behövs hanteras av de inblandade, säger Rebecka Cowen Forsell.
Hur mobbningen uttrycks skiljer sig åt beroende på vilken digital plattform som används. I mejl är mobbningen oftast mer subtil och handlar exempelvis om att exkludera. I bloggar och på Facebook är den mer aggressiv. En anledning till det kan vara att mejlen oftast är knuten till arbetsplatsen och att förövaren därmed tänker på vad han eller hon skriver.
Att bli mobbad via Facebook kan vara extra obehagligt eftersom det påverkar både den yrkesmässiga och privata identiteten. För arbetsgivare blir det dessutom svårare att lägga sig i vad medarbetare skriver på sin Facebooksida, jämfört med jobbmejlen.
Ett sätt att motverka nätmobbning är att arbetsplatser har en tydlig policy kring digital kommunikation, enligt Rebecka Cowen Forsell. En sådan måste också ta upp frågor kring de gråzoner som uppstår mellan arbetsliv och privatliv på exempelvis Facebook.
– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera eller integrera arbete och privatliv. Dialogen om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör ske på varje arbetsplats, säger hon.
Läs också: Två i veckan dör av mobbning
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
