Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsfarlig arbetsmiljö för torghandlare

Arbetsmiljön för kringresande torgförsäljare är livsfarlig, sedan nya regler om kassaregister infördes. Vid kyla och regn finns risk för elstötar. Unionen har stoppat arbetet för anställda torghandlare. Nu hotar två olika myndigheter med böter.
Johanna Rovira Publicerad
Johnér Bildbyrå
Vid regn och kyla kan marknader vara livsfarliga för både torghandlare och kunder. Johnér Bildbyrå

Sedan 1 januari i fjol är torghandlare skyldiga att registrera alla köp på plats i eldrivna kassa­register. Problemet är bara att det inte existerar kassaapparater som både uppfyller skattemyndighetens krav och är lämpliga att användas utomhus. Enligt Elsäkerhetsverket ska kassaapparaterna skyddas efter bästa förmåga. Men regnar det eller är fuktigt ute behövs det inte mycket för att säkerheten sätts ur spel.

– Tidigare trodde jag att det värsta som kan hända är att man får en stöt, men efter att ha pratat med bland annat Elsäkerhets­verket vet jag att det kan vara helt kört om man råkar greppa något strömförande, till exempel när man bygger upp eller tar ner ståndet, säger Thomas Furhäll, ägare till företaget Jönköpings import, som bland annat säljer kläder på marknader runt om i Sverige.

– Vi riskerar inte bara de anställdas liv utan också kundernas.

Unionenmedlemmen Thomas Furhäll sitter i en rävsax mellan olika myndigheter. Efter att en av hans anställda råkade ut för en kabel som gick av i vintras kontaktade Thomas Furhäll Unionen Småland angående säkerheten kring kassaregistren. 

Ombudsmannen Ted Pellikaan utfärdade då ett så kallat skyddsstopp, ett omedelbart förbud enligt arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljöverket tog som brukligt över och hotade företaget Jönköpings import med böter på 50 000 kronor om man fortsatte med de sladdar som används för att ladda kassaregistren. Villkoret för att förbudet ska upphöra är att företaget ”säkerställer att transformatorn är torr och att utfärdade instruktioner efterlevs”.

Men torra transformatorer är inget någon kan garantera om det regnar. I förra veckan fick Thomas Furhäll besked från Skatteverket att hans personal är tvungen att använda kassaregister även om Arbetsmiljöverkets krav gäller. Vägrar de väntar straffaavgifter.

– Om jag kopplar in elen får jag böter och om jag kopplar ur den får jag böter, så just nu vet jag nte vilket ben jag ska stå på och jag känner mig mycket orolig för personalen, säger Thomas Furhäll.

– Det finns runt 5 000 knallar vars arbete Arbetsmiljöverket borde stoppa eftersom det är farligt, säger Thomas Furhäll.    

– Hela situationen är  ett stort moment 22 som äventyrar våra medlemmars liv och anställningstrygghet, säger Ted Pellikaan.

Skatteverket säger till Kollega att man tillsammans med Arbetsmiljöverket kommer att gå ut med information om hur knallarna ska hantera situationen.

– Vid extrem kyla eller ösregn får man låta bli att använda kassa­registret, säger Conny Svensson, som är nationell samordnare på Skatteverket.

Ur senaste numret av Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.