Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lär dig prata med IT-supporten

Paniken som infinner sig när datorn låser sig och det som nyss fanns på skärmen spårlöst försvunnit i cyberrymden. Vad gör man då? Ringer IT-supporten såklart.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Det blir lättare att få hjälp om du är konkret och har en trevlig ton. Colourbox

IT-strul på jobbet kostar svenska företag miljarder varje år, det visar en rapport från Unionen i våras. Dagligen försvinner det runt 30 minuter i arbetstid för anställda på grund av IT-miljö som inte fungerar som den ska.

Och få saker kan stressa så mycket som när datorn inte vill starta på morgonen, när skrivaren bråkar och mejlen hänger sig ideligen. Det är då man lägger all sin tilltro till IT-supportern på jobbet som ofta löser strulet på ett kick.

Men rätt ofta, där och då, känns det som om hjälpen inte kommer snabbt nog och frustrationen går ut över de som arbetar på supporten.

– Det inte så konstigt att man vill att problemet ska fixas NU eftersom det är avgörande för om man kan jobba eller inte. Men många är inte alltid i stundens hetta medveten om att det är 20 andra som ringt oss för att få hjälp, säger Rasmus Avango som jobbar med IT-support på Unionen.

Rasmus Avango har stor förståelse för att IT-strul framkallar irritation och stress, det tror han att de flesta som jobbar med support har. Men enligt hans erfarenhet så har användarna ofta standardproblem. Alltså sådant som är ganska lätt att åtgärda snabbt.

– Ett av de vanligaste problemen som återkommer är att någon ringer och säger att skärmen är svart och så är det så enkelt som att strömkabeln inte sitter i, säger Rasmus.

Man ska aldrig tveka att ringa sin IT-support menar han men det finns en del man kan checka av först själv, som att alla kablar sitter i. Stänga av och starta om datorn eller nätverket är också åtgärder som råder bot på trilskande dator eller internet.

Hur snackar jag bäst med IT-supporten?

– Tänk på att vi inte känner till din frustration när du ringer. Bäst är att förklara lugnt och sansat vad som inte fungerar. Säg inte att ingenting fungerar, utan försök specificera felen. Skriv ner dessa i punktform innan du ringer, då blir det lättare för oss att hjälpa.

Funkar det att smöra för er?

– Att vara glad och trevlig hjälper alltid.

Innan du ringer

  • Stäng av och starta om - en universallösning mot många IT-problem.
  • Kolla att alla kablar sitter i. Prova att ta loss och sätta tillbaka.
  • Har du en bärbar dator som sitter i dockningsstation, stäng av, docka ur datorn och sätt tillbaka den.
  • Strular internet - kolla att nätverkskabeln sitter i. Kolla wifi-symbol på den bärbara, lyser den vitt är den på, orange är den av.
  • Finns det några gamla lathundar som ligger och skräpar någonstans?  Där i kan du finna en del lösningar.
  • Hör med kollegorna om de också har problem.
  • Ring inte supporten i affekt. Lägg några minuter på att fundera på vad som inte fungerar och skriv ner felet eller felen innan du kontaktar IT-supporten.  Troligtvis går det lättare för dem att hjälpa dig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket