Lagarbete och samarbete är de värderingar som tycks gälla på våra arbetsplatser i år, det visar Sverigestudien i en ny kartläggning. Men även något mindre smickrande ord som kostnadsjakt och hierarki finns med på topplistan.
Lagarbete - viktigast på våra arbetsplatser. Och på fotbollsplan. Här Argentinas Lionel Messi och hans lagkamrater i matchen mot Bosnien-Hercegovina i fotbolls-VM, i söndags. Matchen slutade 2-1 till Argentina. Jonas Ekströmer/TT
För sjätte året i rad har Sverigestudien kartlagt svenskarnas värderingar, både de privata och de som råder på jobbet. Bakom studien, som 2 000 personer deltagit i, ligger Preera, Skandia och Volvo.
Och visst finns det några förändringar på årets lista jämfört med förra året, även om de inte är många. Förra årets topp tio när det kommer till värderingar som kännetecknar jobbet, toppades med kostnadsjakt som på årets lista halkat ner på en andra plats. Etta är nu i stället lagarbete. En annan värdering som tagit sig in på listan är samarbete som helt föll bort 2013.
De senaste två åren har vi verkat vara något desorienterade på jobbet, då förvirring har legat på femte plats både 2012 och 2013. Men i år tycks bitarna fallit på plats för flera av oss eftersom förvirring nu halkat nere på en nionde plats.
Vi har också önskningar om värderingar som borde råda på arbetsplatsen. Dit hör till exempel anställdas hälsa och humor/glädje som toppar årets och förra årets lista.
När det kommer till personliga värderingarnas tio-i-topp så kammar familjen hem en hedrande första plats. Tre nya värderingar har också tillkommit, ekonomisk stabilitet, vänskap och omtanke men på bekostnad av självständighet, anpassningsbarhet och rättvisa.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
