Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klubben efter dödsolyckan: ”Det får inte hända”

En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna.
- Det är så onödigt, säger Maria Johansson, ordförande i Unionenklubben på maskinentreprenadföretaget BDX.
Noa Söderberg Publicerad 13 november 2023, kl 15:25
Utanför LKAB i Kiruna. Vinter.
En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

En kvinna i 20-årsåldern har omkommit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Enligt ett pressmeddelande på LKAB:s hemsida var kvinnan på väg till rast när olyckan inträffade. Anders Lindberg, presschef på LKAB, säger till tidningen NSD att kvinnan blivit påkörd av en dumper och att olyckan skett ovan jord. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket.

Kvinnan var anställd hos en underleverantör till maskinentreprenadföretaget BDX. Maria Johansson, ordförande i Unionens riksklubb på BDX, säger att klubben tog emot nyheten via företagets intranät under morgonen.

– Man gör riskbedömningar, vi har ett krav från LKAB att vi ska tänka på allt, och så kan ändå en sådan här grej hända. Man får ont i magen, det är så onödigt. Det här får inte hända, säger hon till Kollega.

Hur är läget bland personalen i dag?

– Jag har inte fått någonting till mig om det hittills. Frågan hanteras inom BDX krisgrupp.

I den gruppen finns BDX kommunikationschef Fredrik Palmquist. Han säger till Kollega att företaget vet vilken underentreprenör det gäller, och vilken typ av yrke den avlidna kvinnan hade, men att de än så länge inte berättar det offentligt. Däremot känner Palmquist inte till om det var ett av BDX fordon som orsakade olyckan.

Hur hanterar ni situationen hos personalen i dag?

– Klockan 13 hölls ett möte med alla inblandade, men vi har naturligtvis redan under natten tagit hand om de som var närmast olyckan. Sedan har det varit informationsmöten under dagen. Vår krisgrupp är aktiverad och även professionell hjälp från sjukvården.

Arbetsmiljö

Därför blir du utmattad av digitala möten

Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Det beror bland annat på känslan av att hela tiden vara betraktad. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön.
David Österberg Publicerad 30 november 2023, kl 06:03
Till vänster en person som har videomöte, till höger en trött kvinna som gnuggar ögonen.
Det är inte bara mörkret som gör dig trött. Videomöten innebär en enorm belastning för din hjärna. Foto: Colourbox.

Möjligheten att jobba på distans underlättar både arbetsliv och privatliv. Men att ständigt jobba digitalt har också nackdelar. Ett tydligt exempel är den negativa effekten av videomöten. Forskning från bland annat Stanford University visar att vi blir betydligt tröttare av att ha möten via skärm jämfört med fysiska möten.

Varför blir man trött av videomöten

Tröttheten har flera förklaringar. En är att videomöten påminner om känslan av att befinna sig på en scen. I ett digitalt möte tittar deltagarna på varandra hela tiden, vilket inte är fallet i ett fysiskt möte.

En annan är att det är jobbigt att titta på sig själv hela tiden.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, har Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tidigare sagt till Kollega.

Ändra bakgrundsbild i Teams

Ytterligare en förklaring är att ett digitalt möte oftare är visuellt rörigare än ett fysiskt möte. Antingen ser man en del av rummet hos de andra deltagarna eller en av de bakgrundsbilder som exempelvis Teams erbjuder. 

Ett digitalt möte kan också ge en känsla av instängdhet. I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du ofta vara i bild och sitter mer still. 

Många brister i den digitala arbetsmiljön

Nyligen genomförde Arbetsmiljöverket 1 500 inspektioner för att ta reda på hur bra arbetsgivare är på att arbeta med den digitala arbetsmiljön. Inspektionerna visade att vart fjärde företag hade brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Digitala arbetssätt innebär ofta mycket osynligt arbete och ett enormt informationsflöde. Vi har visserligen arbetat digitalt ganska länge nu, men först nu ser vi konsekvenserna. Forskning har bland annat visat att våra hjärnor påverkas av att ständigt arbeta digitalt och behöver återhämtning. Många har dagar som fylls av digitala möten. De kan innebära en otrolig belastning på den kognitiva funktionen, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Bra att stänga av kameran

Ansvaret för arbetsmiljön – även den digitala – ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket kräver nu att de företag som har brister i den digitala arbetsmiljön åtgärdar dem.

För den som tycker att digitala videomöten är ansträngande finns en del knep att ta till. Ett är att stänga av kameran – eller åtminstone stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv. Det kan också vara bra att påminna deltagarna om att ha en så neutral bakgrund som möjligt.

5 anledningar till att videomöten steker din hjärna

  • Det är ansträngande att hela tiden se sig själv.
  • Det är svårare att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
  • Det är påfrestande att hela tiden vara betraktad av andra.
  • Det är tröttande att titta på många olika bakgrundsbilder.
  • Det är jobbigt att känna sig instängd.