Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klubben efter dödsolyckan: ”Det får inte hända”

En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna.
- Det är så onödigt, säger Maria Johansson, ordförande i Unionenklubben på maskinentreprenadföretaget BDX.
Noa Söderberg Publicerad
Utanför LKAB i Kiruna. Vinter.
En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

En kvinna i 20-årsåldern har omkommit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Enligt ett pressmeddelande på LKAB:s hemsida var kvinnan på väg till rast när olyckan inträffade. Anders Lindberg, presschef på LKAB, säger till tidningen NSD att kvinnan blivit påkörd av en dumper och att olyckan skett ovan jord. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket.

Kvinnan var anställd hos en underleverantör till maskinentreprenadföretaget BDX. Maria Johansson, ordförande i Unionens riksklubb på BDX, säger att klubben tog emot nyheten via företagets intranät under morgonen.

– Man gör riskbedömningar, vi har ett krav från LKAB att vi ska tänka på allt, och så kan ändå en sådan här grej hända. Man får ont i magen, det är så onödigt. Det här får inte hända, säger hon till Kollega.

Hur är läget bland personalen i dag?

– Jag har inte fått någonting till mig om det hittills. Frågan hanteras inom BDX krisgrupp.

I den gruppen finns BDX kommunikationschef Fredrik Palmquist. Han säger till Kollega att företaget vet vilken underentreprenör det gäller, och vilken typ av yrke den avlidna kvinnan hade, men att de än så länge inte berättar det offentligt. Däremot känner Palmquist inte till om det var ett av BDX fordon som orsakade olyckan.

Hur hanterar ni situationen hos personalen i dag?

– Klockan 13 hölls ett möte med alla inblandade, men vi har naturligtvis redan under natten tagit hand om de som var närmast olyckan. Sedan har det varit informationsmöten under dagen. Vår krisgrupp är aktiverad och även professionell hjälp från sjukvården.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.