Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klubben efter dödsolyckan: ”Det får inte hända”

En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna.
- Det är så onödigt, säger Maria Johansson, ordförande i Unionenklubben på maskinentreprenadföretaget BDX.
Noa Söderberg Publicerad
Utanför LKAB i Kiruna. Vinter.
En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

En kvinna i 20-årsåldern har omkommit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Enligt ett pressmeddelande på LKAB:s hemsida var kvinnan på väg till rast när olyckan inträffade. Anders Lindberg, presschef på LKAB, säger till tidningen NSD att kvinnan blivit påkörd av en dumper och att olyckan skett ovan jord. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket.

Kvinnan var anställd hos en underleverantör till maskinentreprenadföretaget BDX. Maria Johansson, ordförande i Unionens riksklubb på BDX, säger att klubben tog emot nyheten via företagets intranät under morgonen.

– Man gör riskbedömningar, vi har ett krav från LKAB att vi ska tänka på allt, och så kan ändå en sådan här grej hända. Man får ont i magen, det är så onödigt. Det här får inte hända, säger hon till Kollega.

Hur är läget bland personalen i dag?

– Jag har inte fått någonting till mig om det hittills. Frågan hanteras inom BDX krisgrupp.

I den gruppen finns BDX kommunikationschef Fredrik Palmquist. Han säger till Kollega att företaget vet vilken underentreprenör det gäller, och vilken typ av yrke den avlidna kvinnan hade, men att de än så länge inte berättar det offentligt. Däremot känner Palmquist inte till om det var ett av BDX fordon som orsakade olyckan.

Hur hanterar ni situationen hos personalen i dag?

– Klockan 13 hölls ett möte med alla inblandade, men vi har naturligtvis redan under natten tagit hand om de som var närmast olyckan. Sedan har det varit informationsmöten under dagen. Vår krisgrupp är aktiverad och även professionell hjälp från sjukvården.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält