Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klubben efter dödsolyckan: ”Det får inte hända”

En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna.
- Det är så onödigt, säger Maria Johansson, ordförande i Unionenklubben på maskinentreprenadföretaget BDX.
Noa Söderberg Publicerad
Utanför LKAB i Kiruna. Vinter.
En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

En kvinna i 20-årsåldern har omkommit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Enligt ett pressmeddelande på LKAB:s hemsida var kvinnan på väg till rast när olyckan inträffade. Anders Lindberg, presschef på LKAB, säger till tidningen NSD att kvinnan blivit påkörd av en dumper och att olyckan skett ovan jord. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket.

Kvinnan var anställd hos en underleverantör till maskinentreprenadföretaget BDX. Maria Johansson, ordförande i Unionens riksklubb på BDX, säger att klubben tog emot nyheten via företagets intranät under morgonen.

– Man gör riskbedömningar, vi har ett krav från LKAB att vi ska tänka på allt, och så kan ändå en sådan här grej hända. Man får ont i magen, det är så onödigt. Det här får inte hända, säger hon till Kollega.

Hur är läget bland personalen i dag?

– Jag har inte fått någonting till mig om det hittills. Frågan hanteras inom BDX krisgrupp.

I den gruppen finns BDX kommunikationschef Fredrik Palmquist. Han säger till Kollega att företaget vet vilken underentreprenör det gäller, och vilken typ av yrke den avlidna kvinnan hade, men att de än så länge inte berättar det offentligt. Däremot känner Palmquist inte till om det var ett av BDX fordon som orsakade olyckan.

Hur hanterar ni situationen hos personalen i dag?

– Klockan 13 hölls ett möte med alla inblandade, men vi har naturligtvis redan under natten tagit hand om de som var närmast olyckan. Sedan har det varit informationsmöten under dagen. Vår krisgrupp är aktiverad och även professionell hjälp från sjukvården.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket