Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klubben efter dödsolyckan: ”Det får inte hända”

En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna.
- Det är så onödigt, säger Maria Johansson, ordförande i Unionenklubben på maskinentreprenadföretaget BDX.
Noa Söderberg Publicerad
Utanför LKAB i Kiruna. Vinter.
En kvinna i 20-årsåldern har avlidit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

En kvinna i 20-årsåldern har omkommit efter en allvarlig arbetsplatsolycka på LKAB:s industriområde i Kiruna. Enligt ett pressmeddelande på LKAB:s hemsida var kvinnan på väg till rast när olyckan inträffade. Anders Lindberg, presschef på LKAB, säger till tidningen NSD att kvinnan blivit påkörd av en dumper och att olyckan skett ovan jord. Händelsen utreds nu av både Polisen och Arbetsmiljöverket.

Kvinnan var anställd hos en underleverantör till maskinentreprenadföretaget BDX. Maria Johansson, ordförande i Unionens riksklubb på BDX, säger att klubben tog emot nyheten via företagets intranät under morgonen.

– Man gör riskbedömningar, vi har ett krav från LKAB att vi ska tänka på allt, och så kan ändå en sådan här grej hända. Man får ont i magen, det är så onödigt. Det här får inte hända, säger hon till Kollega.

Hur är läget bland personalen i dag?

– Jag har inte fått någonting till mig om det hittills. Frågan hanteras inom BDX krisgrupp.

I den gruppen finns BDX kommunikationschef Fredrik Palmquist. Han säger till Kollega att företaget vet vilken underentreprenör det gäller, och vilken typ av yrke den avlidna kvinnan hade, men att de än så länge inte berättar det offentligt. Däremot känner Palmquist inte till om det var ett av BDX fordon som orsakade olyckan.

Hur hanterar ni situationen hos personalen i dag?

– Klockan 13 hölls ett möte med alla inblandade, men vi har naturligtvis redan under natten tagit hand om de som var närmast olyckan. Sedan har det varit informationsmöten under dagen. Vår krisgrupp är aktiverad och även professionell hjälp från sjukvården.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.