Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet blir bättre med åldern visar studier

Ju äldre du blir desto nöjdare blir du med jobbet. I två studier från Stockholms universitet beskriver arbetande pensionärer sina jobb som mer givande och mindre stressiga.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Äldre arbetande trivs bättre med sina jobb, visar två studier. Shutterstock.

Jobbet blir bättre med åldern. Det är resultatet från en enkät med 2 000 arbetande 60-plussare, samt en kvalitativ intervjustudie med arbetande pensionärer i åldrarna 64–75, som genomförts av forskare på SU.

Och den främsta anledningen till det är att arbetsvillkoren blir bättre. De medverkande i studierna beskrev att deras jobb blir mindre farliga, mindre obehagliga och mindre ansträngande. De upplevde även sina jobb som mer tillfredsställande.

– Det var många som använde ordet ”kul” för att beskriva jobbet. När man går in i detalj beskriver de jobbet som givande och meningsfullt. Det blir en plats där man kan åstadkomma saker och använda sin kunskap och erfarenhet till att bidra. Det är socialt, kollegialt och man tillhör något, säger Loretta Platts, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Flera förklaringar

Det finns flera förklaringar till detta. En av dem är, enligt Platts, vilka som medverkat i studierna; De som hatar sina jobb arbetar mest troligt inte längre än de behöver. Därför tror forskarna bakom studien att de som trivs med sina jobb vid 65, förmodligen även gjorde det vid 55.

Men det är inte hela förklaringen, för samtidigt visar studierna att de som fortsätter jobba även blir mer nöjda ju längre de jobbar.

– Det vi ser är att om man fortsätter jobba efter 60 upplever man att jobbet blir bättre. När vi följer folk, vartannat år, ser vi att de blir mer nöjda med jobbet och att särskilt den psykosociala delen av jobbet blir bättre. De flesta trivs med jobbet. De var väldigt mycket i nuet. Det handlade om inte om att de hoppades få någon belöning senare, utan det är här och nu som gäller, säger Loretta Platts.

Mer valfrihet i arbetslivet

Många arbetande i 60-årsåldern beskrev en bättre balans mellan arbete och fritid. En stor del hade anställningsformer som gör dem mer fria, vilket gör att jobbet inte upplevs som ett lika stort krav.

Äldre arbetstagare som är berättigade pension har också en ekonomisk trygghet. Det här gör att de i högre mån kan styra hur deras arbetssituation ser ut, hur många timmar de ska göra och vilka arbetsuppgifter de ska ha. Loretta Platts säger att flera seniora arbetstagare berättat att de kunnat välja exempelvis vilka projekt eller kunder de vill arbeta med, vilka timmar på dagen de ska arbeta och vilka möten de är med på.

– Jobbet ändras lite när man går ner i tid på det sättet, du får en större möjlighet att välja vad du vill göra och det blir mer flexibelt. Man kommer in, man gör sitt och man går hem, säger Loretta Platts.

Läs mer:

Kerstin fick nytt jobb vid 74 år

Hjärnfunktioner förbättras med stigande ålder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.