Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet blir bättre med åldern visar studier

Ju äldre du blir desto nöjdare blir du med jobbet. I två studier från Stockholms universitet beskriver arbetande pensionärer sina jobb som mer givande och mindre stressiga.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Äldre arbetande trivs bättre med sina jobb, visar två studier. Shutterstock.

Jobbet blir bättre med åldern. Det är resultatet från en enkät med 2 000 arbetande 60-plussare, samt en kvalitativ intervjustudie med arbetande pensionärer i åldrarna 64–75, som genomförts av forskare på SU.

Och den främsta anledningen till det är att arbetsvillkoren blir bättre. De medverkande i studierna beskrev att deras jobb blir mindre farliga, mindre obehagliga och mindre ansträngande. De upplevde även sina jobb som mer tillfredsställande.

– Det var många som använde ordet ”kul” för att beskriva jobbet. När man går in i detalj beskriver de jobbet som givande och meningsfullt. Det blir en plats där man kan åstadkomma saker och använda sin kunskap och erfarenhet till att bidra. Det är socialt, kollegialt och man tillhör något, säger Loretta Platts, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Flera förklaringar

Det finns flera förklaringar till detta. En av dem är, enligt Platts, vilka som medverkat i studierna; De som hatar sina jobb arbetar mest troligt inte längre än de behöver. Därför tror forskarna bakom studien att de som trivs med sina jobb vid 65, förmodligen även gjorde det vid 55.

Men det är inte hela förklaringen, för samtidigt visar studierna att de som fortsätter jobba även blir mer nöjda ju längre de jobbar.

– Det vi ser är att om man fortsätter jobba efter 60 upplever man att jobbet blir bättre. När vi följer folk, vartannat år, ser vi att de blir mer nöjda med jobbet och att särskilt den psykosociala delen av jobbet blir bättre. De flesta trivs med jobbet. De var väldigt mycket i nuet. Det handlade om inte om att de hoppades få någon belöning senare, utan det är här och nu som gäller, säger Loretta Platts.

Mer valfrihet i arbetslivet

Många arbetande i 60-årsåldern beskrev en bättre balans mellan arbete och fritid. En stor del hade anställningsformer som gör dem mer fria, vilket gör att jobbet inte upplevs som ett lika stort krav.

Äldre arbetstagare som är berättigade pension har också en ekonomisk trygghet. Det här gör att de i högre mån kan styra hur deras arbetssituation ser ut, hur många timmar de ska göra och vilka arbetsuppgifter de ska ha. Loretta Platts säger att flera seniora arbetstagare berättat att de kunnat välja exempelvis vilka projekt eller kunder de vill arbeta med, vilka timmar på dagen de ska arbeta och vilka möten de är med på.

– Jobbet ändras lite när man går ner i tid på det sättet, du får en större möjlighet att välja vad du vill göra och det blir mer flexibelt. Man kommer in, man gör sitt och man går hem, säger Loretta Platts.

Läs mer:

Kerstin fick nytt jobb vid 74 år

Hjärnfunktioner förbättras med stigande ålder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.