Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba bättre med rätt ljus på hemmakontoret

En keps, tillräckligt med ljus och lite kunskap. Det är ungefär vad som krävs för att få till ett bra ljus när du jobbar hemifrån. Men få vet vad som faktiskt är bra ljus, visar ny forskning.
Publicerad
Flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Illustration: Jens Magnusson

En bra arbetsställning och en tyst miljö. Det är nog vad många strävar efter, både på kontoret och när vi sitter hemma och jobbar. Att även ljuset påverkar hur vi mår under arbetsdagen är inte lika välkänt.

– För de flesta är bra ljus detsamma som mycket ljus, men det finns så många fler aspekter, säger Hillevi Hemphälä vid Lunds universitet.

Hon är en av få i världen som gör fältstudier kring synergonomi, som lite förenklat betyder att man undersöker hur ljusmiljön påverkar människors hälsa i deras naturliga miljöer.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

Trots att forskningsområdet är relativt nytt har man kunnat belägga att fel belysning kan leda till problem med ögonen i form av ögontrötthet, gruskänsla och torrhet. Det kan också göra att vi presterar sämre och får problem med spänningar och smärta i nacke, axlar och skuldror.

I en alldeles ny studie har Hillevi Hemphälä sett att bländning är ett mycket vanligt problem på arbetsplatser i dag. På 75 procent av de 200 arbetsplatser som ingick i studien, främst kontor, utsattes arbetstagarna för risk eller hög risk för bländning.

– Det vanligaste felet är att man slänger upp LED-panelplattor i taket på många kontor i dag. Det skapar kontraster mot det mörka taket och leder till bländning, säger Hillevi Hemphälä.

På runt 30 procent av arbetsplatserna i studien uppmättes flimmer.

– Det är inget vi själva kan se, men ett stimuli som hjärnan måste sortera bort, vilket stjäl energi och kan leda till huvudvärk, säger Hillevi Hemphälä.

Just flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Det är ett problem eftersom flimret alltså inte går att se med blotta ögat och eftersom de flesta av oss inte har kunskap om vad bländning innebär, vilket framkom i studien.

– För många är bländning detsamma som att titta in i helljuset på en bil. Men definitionen av bländning är egentligen att man har en för stark ljuskälla i sitt synfält, säger Hillevi Hemphälä.

Ett enkelt knep för att ta reda på om du är utsatt för bländning är att göra ”kepstestet”: om det känns skönare att ha en keps eller att sätta händerna ovanför ögonen är du troligen bländad.

Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning

Som en del av forskningsstudien har hon i samarbete med företagshälsovården tagit fram ett verktyg – det första i världen – för att bedöma den visuella miljön, The Visual Ergonomics Risk Assessment Method (VERAM). I den ingår alla aspekter av ljusmiljön, från dagsljusinsläpp, flimmer, bländning och belysningsstyrka till hälsopåverkan.

Hillevi Hemphälä tycker att det är problematiskt att det finns en EU-standard som Arbetsmiljöverket hänvisar till (om både belysningsstyrka, bländning och flimmer), men att det fram tills nu inte funnits något verktyg för att utvärdera ljuset, och hur det påverkar hälsan.

– Om man inte kan bedöma ljusmiljön går det ju inte heller att följa några riktlinjer. Det tycker jag resultaten från vår studie är ett bra exempel på, säger Hillevi Hemphälä.

Samtidigt konstaterar hon:

– Det är egentligen bara kunskap som krävs. Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning.

Text: Kerstin Karlsson

LJUSA TIPS FÖR HEMMAKONTORET

  • Tänd upp så mycket det går för att inte bli trött. Du kan mäta ljusstyrkan med appen Ljus från Arbetsmiljöverket.
  • Sitt nära ett fönster där du kan följa årstid, väder och tid på dygnet. Placera skärmen vinkelrätt mot fönstret, så att ljuset kommer in från sidan.
  • Undvik bländning. Har du infällda LED-lampor i taket kan du rikta en bordslampa mot taket för att jämna ut kontraster.
  • Undvik flimmer. Rikta din mobilkamera (med kameraläge på) mot lampan på 1–2 decimeters avstånd. Om kraftiga mörka linjer vandrar i sidled över mobil skärmen handlar det sannolikt om flimmer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.