Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Jobba bättre med rätt ljus på hemmakontoret
En keps, tillräckligt med ljus och lite kunskap. Det är ungefär vad som krävs för att få till ett bra ljus när du jobbar hemifrån. Men få vet vad som faktiskt är bra ljus, visar ny forskning.
En bra arbetsställning och en tyst miljö. Det är nog vad många strävar efter, både på kontoret och när vi sitter hemma och jobbar. Att även ljuset påverkar hur vi mår under arbetsdagen är inte lika välkänt.
– För de flesta är bra ljus detsamma som mycket ljus, men det finns så många fler aspekter, säger Hillevi Hemphälä vid Lunds universitet.
Hon är en av få i världen som gör fältstudier kring synergonomi, som lite förenklat betyder att man undersöker hur ljusmiljön påverkar människors hälsa i deras naturliga miljöer.
Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont
Trots att forskningsområdet är relativt nytt har man kunnat belägga att fel belysning kan leda till problem med ögonen i form av ögontrötthet, gruskänsla och torrhet. Det kan också göra att vi presterar sämre och får problem med spänningar och smärta i nacke, axlar och skuldror.
I en alldeles ny studie har Hillevi Hemphälä sett att bländning är ett mycket vanligt problem på arbetsplatser i dag. På 75 procent av de 200 arbetsplatser som ingick i studien, främst kontor, utsattes arbetstagarna för risk eller hög risk för bländning.
– Det vanligaste felet är att man slänger upp LED-panelplattor i taket på många kontor i dag. Det skapar kontraster mot det mörka taket och leder till bländning, säger Hillevi Hemphälä.
På runt 30 procent av arbetsplatserna i studien uppmättes flimmer.
– Det är inget vi själva kan se, men ett stimuli som hjärnan måste sortera bort, vilket stjäl energi och kan leda till huvudvärk, säger Hillevi Hemphälä.
Just flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Det är ett problem eftersom flimret alltså inte går att se med blotta ögat och eftersom de flesta av oss inte har kunskap om vad bländning innebär, vilket framkom i studien.
– För många är bländning detsamma som att titta in i helljuset på en bil. Men definitionen av bländning är egentligen att man har en för stark ljuskälla i sitt synfält, säger Hillevi Hemphälä.
Ett enkelt knep för att ta reda på om du är utsatt för bländning är att göra ”kepstestet”: om det känns skönare att ha en keps eller att sätta händerna ovanför ögonen är du troligen bländad.
Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning
Som en del av forskningsstudien har hon i samarbete med företagshälsovården tagit fram ett verktyg – det första i världen – för att bedöma den visuella miljön, The Visual Ergonomics Risk Assessment Method (VERAM). I den ingår alla aspekter av ljusmiljön, från dagsljusinsläpp, flimmer, bländning och belysningsstyrka till hälsopåverkan.
Hillevi Hemphälä tycker att det är problematiskt att det finns en EU-standard som Arbetsmiljöverket hänvisar till (om både belysningsstyrka, bländning och flimmer), men att det fram tills nu inte funnits något verktyg för att utvärdera ljuset, och hur det påverkar hälsan.
– Om man inte kan bedöma ljusmiljön går det ju inte heller att följa några riktlinjer. Det tycker jag resultaten från vår studie är ett bra exempel på, säger Hillevi Hemphälä.
Samtidigt konstaterar hon:
– Det är egentligen bara kunskap som krävs. Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning.
Text: Kerstin Karlsson
LJUSA TIPS FÖR HEMMAKONTORET
- Tänd upp så mycket det går för att inte bli trött. Du kan mäta ljusstyrkan med appen Ljus från Arbetsmiljöverket.
- Sitt nära ett fönster där du kan följa årstid, väder och tid på dygnet. Placera skärmen vinkelrätt mot fönstret, så att ljuset kommer in från sidan.
- Undvik bländning. Har du infällda LED-lampor i taket kan du rikta en bordslampa mot taket för att jämna ut kontraster.
- Undvik flimmer. Rikta din mobilkamera (med kameraläge på) mot lampan på 1–2 decimeters avstånd. Om kraftiga mörka linjer vandrar i sidled över mobil skärmen handlar det sannolikt om flimmer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kaffe på anställningsintervjun – ja eller nej?
Tacka alltid ja till kaffe vid anställningsintervjun. Och vid fikastunden på jobbet. Men aldrig vid lönesamtalet. Det menar forskaren Ingegerd Sigfridsson, som djupstuderat dryckens psykologiska funktion.
Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.
Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.
Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?
– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.
Ja till kaffe - en oskriven regel?
Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.
Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.
– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.
Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.
– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.
Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt
I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.
Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?
– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.
Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person
Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid.
Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.
8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen
Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart.
1. Fokustid på förmiddagen
Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration.
2. Möten och rutinjobb efter lunch
På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen.
3. Håll möten 45 minuter eller mindre
Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten.
4. Många kortpauser
Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar.
5. Gå inte från en skärm till en annan
Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.
6. Undvik boka möten på varandra
Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen.
7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv
Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis.
8. Har du problem – snacka med chefen eller facket
Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.
