Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Högre vinst med förebyggande arbetsmiljö

Företag som jobbar förebyggande med arbetsmiljö har fem gånger högre vinstmarginal än de som gör åtgärder först när ohälsan är ett faktum. Den slutsatsen drar företagshälsan Avonova efter en analys av de egna kundföretagen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete leder till högre vinst för företag. Colourbox

Undersökningen bygger på data från de 283 företag som har varit Avonovas största kunder under tiden 2012-2018.

Det visade sig att företag som till största delen riktade in sig på förebyggande åtgärder, som utbildningar i arbetsmiljöfrågor, att upptäcka tidiga signaler på ohälsa och att utveckla ledarskapet, hade en vinstmarginal på tio procent i snitt. Företag som i stället i första hand lade pengarna på behandling och rehabilitering hade en vinstmarginal på bara två procent.

Storleken har betydelse

Det gick också att se vissa skillnader mellan företagen. Småföretag, med två till tio anställda, arbetar mer förebyggande än större företag. Och företag inom tillverkningsindustrin arbetar oftare proaktivt med hälsa och arbetsmiljö. Offentlig sektor har däremot oftare ett fokus på behandling när problemen redan uppstått.

Robert Persson-Asplund, forskare och organisationskonsult på Avonova, blev överraskad av resultatet.

– Vi visste inte om det här tidigare. Däremot visste vi att på företag där man jobbar både proaktivt och reaktivt ger det effekter på de anställdas hälsa och på företagets resultat.

Resultatet, att vinstmarginalen är fem gånger större för företag som förebygger ohälsa, kanske man inte ska dra för stora växlar på, anser han.

– Utifrån mitt perspektiv är det viktiga att det proaktiva arbetet ger avkastning, inte att det ger fem gånger pengarna.

Ingen arbetsgivare kan dock enbart jobba proaktivt, den reaktiva delen behövs också, poängterar Robert Persson-Asplund.

– Men vårt råd är att man ska satsa in i ett proaktivt arbetsmiljöarbete. I offentlig sektor spenderas enorma pengar på ett reaktivt arbete. Här behöver man omfördela pengarna, genom mer proaktivt arbete skulle man kunna minska på behovet av reaktivt arbete.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.