Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Högre vinst med förebyggande arbetsmiljö

Företag som jobbar förebyggande med arbetsmiljö har fem gånger högre vinstmarginal än de som gör åtgärder först när ohälsan är ett faktum. Den slutsatsen drar företagshälsan Avonova efter en analys av de egna kundföretagen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete leder till högre vinst för företag. Colourbox

Undersökningen bygger på data från de 283 företag som har varit Avonovas största kunder under tiden 2012-2018.

Det visade sig att företag som till största delen riktade in sig på förebyggande åtgärder, som utbildningar i arbetsmiljöfrågor, att upptäcka tidiga signaler på ohälsa och att utveckla ledarskapet, hade en vinstmarginal på tio procent i snitt. Företag som i stället i första hand lade pengarna på behandling och rehabilitering hade en vinstmarginal på bara två procent.

Storleken har betydelse

Det gick också att se vissa skillnader mellan företagen. Småföretag, med två till tio anställda, arbetar mer förebyggande än större företag. Och företag inom tillverkningsindustrin arbetar oftare proaktivt med hälsa och arbetsmiljö. Offentlig sektor har däremot oftare ett fokus på behandling när problemen redan uppstått.

Robert Persson-Asplund, forskare och organisationskonsult på Avonova, blev överraskad av resultatet.

– Vi visste inte om det här tidigare. Däremot visste vi att på företag där man jobbar både proaktivt och reaktivt ger det effekter på de anställdas hälsa och på företagets resultat.

Resultatet, att vinstmarginalen är fem gånger större för företag som förebygger ohälsa, kanske man inte ska dra för stora växlar på, anser han.

– Utifrån mitt perspektiv är det viktiga att det proaktiva arbetet ger avkastning, inte att det ger fem gånger pengarna.

Ingen arbetsgivare kan dock enbart jobba proaktivt, den reaktiva delen behövs också, poängterar Robert Persson-Asplund.

– Men vårt råd är att man ska satsa in i ett proaktivt arbetsmiljöarbete. I offentlig sektor spenderas enorma pengar på ett reaktivt arbete. Här behöver man omfördela pengarna, genom mer proaktivt arbete skulle man kunna minska på behovet av reaktivt arbete.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.