Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Höga kostnader ska få arbetsgivare att satsa på rökavvänjning

4,7 miljoner extra sjukdagar per år tas ut av rökande anställda enligt Apoteket som nu erbjuder arbetsgivarna ett rökavvänjningsprogram med kombinerad rådgivning och nikotinläkemedel.<br />
Publicerad
Apotekets beräkning av sjukdagarna grundas på uppgifter om antalet förvärvsarbetande i länen och forskningsuppgifter som visar andelen yrkesarbetande rökare och att de, på grund av sin rökning, har i genomsnitt åtta dagars längre sjukskrivningstid per år jämfört med den som aldrig rökt.
Apoteket konstaterar också att arbetsgivarna står för en stor del av kostnaden i form av sjuklön och utebliven produktion. Tillsammans med rökpauserna innebär den extra sjukfrånvaron att en genomsnittlig rökare kostar sin arbetsgivare cirka 30 000 kronor mer än en icke-rökare, hävdar Apoteket.
Med hjälp av dessa uppgifter hoppas det statliga bolaget nu kunna sälja ett nära årslångt rökavvänjningsprogram till arbetsgivarna.
- Men det viktiga här är att vi inte vill göra några rökare till syndabockar eller ge dem dåligt samvete. Vi ser det här som en vinna-vinnasituation både för arbetsgivarna och rökarna eftersom vi vet det finns många rökrelaterade sjukdomar, säger Eva Fernvall, Apotekets marknadschef.
Hon medger att beräkningarna är osäkra och håller med om att den angivna kostnaden för en rökare kan vara lägre då denne kan arbeta mer effektivt än andra på arbetsplatsen.
- Men vi har gjort en bedömning utifrån den forskning som gjorts, säger hon.
- Vi vet också att 85 procent av alla rökare vill sluta. Och att sannolikheten för att förbli rökfri mångdubblas om man kombinerar rådgivning och nikotinläkemedel.
Enligt Eva Fernvall är 40 procent av dessa rökfria efter ett år, medan bara 3 procent av dem som slutar röka utan vare sig stöd eller läkemedel är det. Av dem som bara använder sig av nikotinläkemedel är 5 procent rökfria efter ett år.
Hur många fortsätter med nikotinläkemedel år efter år?
- Det finns ingen forskning om det som vi känner till. Men det är vanligt och ett stort problem. Inte minst därför att många sedan också hoppar mellan läkemedlen och rökning eller snusning. Och då är det också enklare att börja röka igen.
- Det finns ju ingen avvänjning för nikotinläkemedel, men vi försöker hitta nya metoder för det.
I det rökavvänjningsprogram som Apoteket erbjuder arbetsgivarna kombineras rådgivning och nikotinläkemedel.
En utbildad handledare ska besöka arbetsplatsen och hålla gruppsamtal med de medarbetare som vill sluta röka. Som extra stöd erbjuds telefonrådgivning dygnet runt.
- Våra handledare är specialutbildade i att leda grupper i motiverande samtal. I gruppen kan man få del av varandras framsteg och svårigheter som ett extra stöd i kampen mot nikotinet, säger Eva Fernvall.
Hur mycket en arbetsgivare får betala för ett rökavvänjningsprogram är ännu oklart.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.