Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Gränsvärden för strålning på gång

En lag om gränser för elektromagnetiska fält håller på att utarbetas av Arbetsmiljöverket. De kommer inte att bli strängare än EU:s norm - om inte facket agerar.<br />
Publicerad
I Sverige finns i dag endast rådgivande riktlinjer för strålning på arbetsplatser. På grund av ett EU-direktiv måste lagstadgade gränsvärden införas senast 2008.
Ansvaret för att ta fram gränsvärdena har hamnat på Arbetsmiljöverket, som inte fått något annat uppdrag än att översätta EU:s gränsvärden - vilka kritiserats för att vara långt över de nivåer då exempelvis risk för cancer kan uppkomma.
- Förslaget kommer att ha samma värden som EU. Sedan ska det remissbehandlas och då kan exempelvis LO och TCO kräva att nivåerna sänks, säger Arbetsmiljöverkets handläggare, Janez Marinko.
- Dessa gränsvärden är bara till för att förhindra akuta skador. Vi kan inte ange gränsvärden för de långsiktiga effekterna, eftersom vi inte vet exakt hur de uppstår.
Marinko medger att det är en risk att man uppfattar all strålning under gränsvärdena som ofarlig.
- Det är ett dilemma som jag inte vet hur jag ska hantera. Det är väldigt viktigt att arbetsgivarna förstår att de ska göra allt som är ekonomiskt och praktiskt möjligt för att begränsa all strålning.
Marinko berättar att flera av de största industriföretagen redan kontaktat honom för att utröna vilka krav de ska ställa på maskiner de beställer nu. Det är stor risk att många småföretag inte kommer att ha tillräcklig kunskap för att kunna hantera strålningsproblematiken - fast lagen kommer att kräva att de gör mätningar.
- Skyddsombuden får i praktiken ett stort ansvar. Man ska inte acceptera att det finns apparater vars strålning man inte har koll på.
- Själv skulle jag inte acceptera att jobba i en miljö med hög strålning, även om den låg under gränsvärdena. Jag skulle inte känna mig trygg, säger Janez Marinko.
Gränsvärdena kommer inte att få någon direkt betydelse på normala kontor, eftersom det där är praktiskt omöjligt att komma upp i sådana strålningsnivåer. Men även på kontor ska man tillämpa en försiktighetsprincip.
Arbetslivsinstitutet konstaterar i en ny skrift att det finns risk för cancer om man dagligen arbetar på kontor med medelhöga magnetfält. Därför rekommenderas att man bara använder jordade, TCO-märkta apparater, att man bryter strömmen till utrustning som inte används och att man skärmar av elkablar.

DAG BREMBERG

Fotnot: En mätning av elektromagnetiska fält gjordes nyligen på Sifs förbundskansli. Strålningen var långt under EU:s gränser, men i ett kontorsrum var värdena kraftigt förhöjda på grund av en mobilmast på huset tvärsöver gatan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält