Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Gränsvärden för strålning på gång

En lag om gränser för elektromagnetiska fält håller på att utarbetas av Arbetsmiljöverket. De kommer inte att bli strängare än EU:s norm - om inte facket agerar.<br />
Publicerad
I Sverige finns i dag endast rådgivande riktlinjer för strålning på arbetsplatser. På grund av ett EU-direktiv måste lagstadgade gränsvärden införas senast 2008.
Ansvaret för att ta fram gränsvärdena har hamnat på Arbetsmiljöverket, som inte fått något annat uppdrag än att översätta EU:s gränsvärden - vilka kritiserats för att vara långt över de nivåer då exempelvis risk för cancer kan uppkomma.
- Förslaget kommer att ha samma värden som EU. Sedan ska det remissbehandlas och då kan exempelvis LO och TCO kräva att nivåerna sänks, säger Arbetsmiljöverkets handläggare, Janez Marinko.
- Dessa gränsvärden är bara till för att förhindra akuta skador. Vi kan inte ange gränsvärden för de långsiktiga effekterna, eftersom vi inte vet exakt hur de uppstår.
Marinko medger att det är en risk att man uppfattar all strålning under gränsvärdena som ofarlig.
- Det är ett dilemma som jag inte vet hur jag ska hantera. Det är väldigt viktigt att arbetsgivarna förstår att de ska göra allt som är ekonomiskt och praktiskt möjligt för att begränsa all strålning.
Marinko berättar att flera av de största industriföretagen redan kontaktat honom för att utröna vilka krav de ska ställa på maskiner de beställer nu. Det är stor risk att många småföretag inte kommer att ha tillräcklig kunskap för att kunna hantera strålningsproblematiken - fast lagen kommer att kräva att de gör mätningar.
- Skyddsombuden får i praktiken ett stort ansvar. Man ska inte acceptera att det finns apparater vars strålning man inte har koll på.
- Själv skulle jag inte acceptera att jobba i en miljö med hög strålning, även om den låg under gränsvärdena. Jag skulle inte känna mig trygg, säger Janez Marinko.
Gränsvärdena kommer inte att få någon direkt betydelse på normala kontor, eftersom det där är praktiskt omöjligt att komma upp i sådana strålningsnivåer. Men även på kontor ska man tillämpa en försiktighetsprincip.
Arbetslivsinstitutet konstaterar i en ny skrift att det finns risk för cancer om man dagligen arbetar på kontor med medelhöga magnetfält. Därför rekommenderas att man bara använder jordade, TCO-märkta apparater, att man bryter strömmen till utrustning som inte används och att man skärmar av elkablar.

DAG BREMBERG

Fotnot: En mätning av elektromagnetiska fält gjordes nyligen på Sifs förbundskansli. Strålningen var långt under EU:s gränser, men i ett kontorsrum var värdena kraftigt förhöjda på grund av en mobilmast på huset tvärsöver gatan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.