Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Göran Persson talade välfärd på TCO-kongressen

- Vår trygghet som gamla handlar inte om att välja rätt pensionsfond utan om det finns nån som på natten kan hjälpa dig att vända dig i sängen, sa statsminister Göran Persson när TCO-kongressen i dag öppnades i Stockholm.
Publicerad
Göran Persson erinrade om värken i axlarna och andra problem som kommer med åldern. Han sa att arbetsplatserna måste bli mänskligare. Annars klarar inte 50-åringarna att stanna tio, femton år till i arbetslivet, vilket behövs för tillväxten och välfärden.
- När konjunkturuppgången än kommer möter vi den sämre rustade än förra gången. Då hade vi en arbetskraftsreserv. Hundra tusen, framför allt kvinnor, fanns i Kunskapslyftet. Var hittar vi den arbetskraften nu?
Göran Persson anknöt till TCO-ordföranden Sture Nordhs inledningstal och höll med om att de många sjukskrivna och alla invandrare, som ännu inte finns på arbetsmarknaden, utgör nödvändiga resurser.
- Så småningom får vi också en arbetskraftsinvandring. Det behövs och det finns plats för dem i Sverige.
Mest uppehöll sig statsministern vid EMU och vad han anser vara svenskarnas ansvar i Europa.
- Utanförskapet kan bara ge kortsiktiga vinster. Vi ska inte baka en egen bulle som smakar lite bättre än andras. Det är ingen solidaritet. Vi måste lyfta politiken över den nationella nivån.
- De som bor i länder med kilometerlånga rader av träkors på krigskyrkogårdarna vet vad det handlar om. Aldrig mera krig igen! Uppgiften är att ta ansvar för vår kontinent.
Göran Persson citerade ur minnet några rader av Pär Lagerkvist: "den väg du går allena bär bort ifrån dig själv"...

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält