Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fortsatt turbulent arbetsmiljö på Rise

Arbetsmiljön är fortsatt turbulent på forskningsinstitutet Rise. Nu tillsätts en extern utredning för att få bukt på arbetsmiljöproblemen.
– Vi kan inte ha det så här, säger Unionens klubbordförande på Rise, Linda Ikatti.
Oscar Broström Publicerad
Arbetsmiljön på forskningsinstitutet Rise i Borås har varit stökig i flera år.

Toppstyrning, tystnadskultur och svagt förtroende för ledningen. I slutet av 2019 rapporterade Borås Tidning att många medarbetare på forskningsinstitutet Rise var missnöjda med arbetsmiljön.

Läs mer: Tystnadskultur och oro på Rise

Ett drygt år senare har inte situationen förändrats.

Nu har facken och företagsledningen tillsammans tagit beslut om att tillsätta en utredning för att få klarhet i problemen, samt komma till rätta med dem.

– Det är viktigt och bra att den initieras, för att komma fram till vad det är som felar och vad man kan göra åt det, säger Linda Ikatti, ordförande i Unionens fackklubb på Rise, till Kollega.

– Vi har haft bra diskussioner med företagsledningen och vi gör det här tillsammans.

Samtidigt vill inte ledningen på Rise bekräfta bilden att det finns arbetsmiljöproblem.

"Det finns inget som tyder på att vi har stora arbetsmiljöproblem. Men det betyder inte att det inte kan finnas arbetsmiljöproblem. Det är ju det som nu ska utredas", skriver presschefen Niklas Jälevik i ett mejl till Borås Tidning

Varselbesked på Rise

Linda Ikatti beskriver den senaste tiden på Rise som stökig. I september kom ett varselbesked och över 100 personer har fått lämna företaget.

Hon hoppas att utredningen ska innebära förändring på företaget.

– Det jag hoppas är att man kommer fram till bra lösningar. Att medarbetarna får förtroende för ledningen och att de vidtar de lösningar som behövs för att det ska bli bra. Vi kan inte ha det så här. Det här tar mycket energi.

Utredningen kommer att utföras av företaget Human and heart. Under några veckor kommer anställda att kunna rapportera om problemen på Rise, via mejl eller telefon.

RISE

  • Ambitionen med Rise, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, är att man i internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor ska bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv och hållbart samhälle.
  • De anställda arbetar bland annat med forskning, provning och certifiering inom bland annat biovetenskap, byggprodukter, digitalisering och IT-säkerhet.
  • Rise har sammanlagt 2 800 anställda, på ett flertal arbetsplatser från Kiruna i norr till Lund i söder.
  • 30 procent av kunderna är små och medelstora företag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält