Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete

Många har fått besvär i nacke, rygg eller axlar som en följd av att jobba hemifrån. Det här oroar företagshälsovården, experter och forskare, som menar att besvären kan bli kostsamma för både individ och samhälle på sikt.
Oscar Broström Publicerad 18 maj 2021, kl 07:30
Henrik Montgomery/TT
Ökade besvär av att jobba hemifrån kan bli kostsamt på sikt. Henrik Montgomery/TT

Lena Bohlin är systemförvaltare i Stockholm och har, som så många andra, jobbat hemma under coronapandemin.­

Hennes upplevelse av hemarbetet är tudelad: Å ena sidan mindre stress, å andra sidan betydligt sämre fysisk arbetsmiljö.

– Man sitter sämre än på kontoret. Man rör sig ju inte på samma sätt nu, så på så vis har man fått sämre hälsa. Jag har börjat gå ut med en kompis två gånger i veckan, för att få motionen, men den delen har ju blivit sämre, att man rör sig mindre.

Hur märker du det i kroppen?

– Jag får ont i ryggen och rumpmuskler om jag sitter fel och det kan jag känna nu, när jag jobbar hemma. Man har bättre stolar på jobbet och bättre bord som går att höja och sänka.

Fler får besvär

Lenas upplevelse delas av många andra.

Det här märks i företagshälsovården, dit många vänder sig när kroppen börjar säga ifrån till följd av ens arbete.

– Vi ser en ökning och har sett en gradvis ökning under pandemin. Det handlar om de klassiska besvären med rygg, nacke, bröstrygg och armar. Och mycket av det kommer från dem som jobbar hemma, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges företagshälsor.

Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på företagshälsan Avonova, instämmer i bilden att problemet har blivit större.

– Vi märker att efterfrågan har ändrats. Medarbetare hör av sig, chefer hör av sig. Vi ser att flera klagar över den fysiska arbetsmiljön och att man börjar få besvär, säger hon.

– Något man såg som en tillfällig lösning blev långvarigt. Kanske har man inte gjort så stora insatser i hemmet gällande den egna arbetsmiljön för att man tänkt att det snart ska vara förbi.

"Satt utmaningarna på tapeten"

Linda Widar är doktorand på avdelningen för arbetshälsovetenskap vid Gävle Högskola och skriver sin avhandling om just distansarbete.

I tidigare forskning om distansarbete har de positiva effekterna ofta lyfts fram: Det gör dig mer fri, minskar stress och ökar välbefinnande. Men innan coronapandemin byggde distansarbete på premissen att det var frivilligt och ett alternativ till kontorsarbetet.

Det har ändrats det senaste dryga året, då hemmet blivit den enda möjliga arbetsmiljön. Under coronapandemin har riskerna och utmaningarna av hemarbete blivit tydligare, vilket forskarna nu tittar närmre på.

– De utmaningar vi såg innan, när distansarbete var frivilligt, har koncentrerats under den här påtvingande, långvariga perioden. Coronapandemin har också inneburit att branscher som aldrig distansarbetat tidigare har tvingats in i det arbetssättet, vilket innebär många oerfarna och ovana distansarbetare. Det har satt de här utmaningarna på tapeten och gjort att intresset har ökat. Man måste hitta kunskap för att underlätta arbetet för de ovana individerna, vars behov av stöd och hjälp är större än de som har vana och erfarenhet, säger Linda Widar.

I en Novusundersökning beställd av Kollega svarade 527 distansarbetande Unionenmedlemmar på frågan ”Har du fått kontorsutrustning av din arbetsgivare?”. 45 procent svarade ja, men 55 procent svarade nej.

När Kollega ringer upp några av de svarande i undersökningen säger dock de flesta att arbetsgivaren har erbjudit medarbetaren att ta hem kontorsutrustning, men att de själva avböjt. Anledningarna kan vara flera: Det finns inte plats, kontorsstolen är ful eller man trodde inte att hemarbetet skulle pågå så länge.

Arbetsgivarens ansvar – även i hemmet

På Arbetsmiljöverket har man fått många frågor om just ergonomi och hemarbete under coronapandemin. Och regelverket är egentligen ganska tydligt: Det är arbetsgivarens ansvar.

Det uppstår dock problem under distansarbete när arbetsgivaren får svårt att kontrollera arbetsmiljön i medarbetarnas hem.

– Det är möjligt att det finns människor som inte får den hjälp de behöver för att de inte har kunskapen om vad som är bra ergonomi i hemmakontoret. Det är här det kan bli problem när arbetsgivaren inte har tillgång till arbetstagarens hemmiljö, och kan kontrollera risker på samma sätt som i ett kontor, säger Elin Vidlund på Arbetsmiljöverket.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

Att få lindriga besvär i nacke och rygg, kan i enskilda fall ses som ett mindre problem, som man tror går över med tiden.

På sikt kan dock besvären bli både kostsamma och funktionsbegränsande.

– Om människor får mer muskuloskeletala besvär – det vill säga värk i muskler och leder – så kan ju det leda till att man får kroniska problem på sikt. Det kan leda till att du får långtgående effekter och slitage som gör att du måste sjukskriva dig. Det blir en samhällskostnad så klart, men det blir det även för individen och arbetsgivaren. Och det får inte bara en effekt på arbetet, utan får du värk av det slaget påverkar det även din livskvalitet i stort, säger Linda Widar vid Gävle Högskola.

Läs mer: Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på Avonova, understryker vikten av att agera i tid, innan det leder till sjukskrivning.

– En risk och konsekvens om man inte agerar är att det blir långvarigt. Att det blir besvär som inte går över och begränsar och hindrar en från att vara fysiskt aktiv på sin fritid, något som är livsviktigt för hälsan generellt. Att ha smärta är en stress i kroppen som kostar och tar energi. Där ser vi klart negativa konsekvenser.

"Man får inte ignorera det"

De flesta tror att hemarbete kommer vara ett bestående och uppskattat jobbalternativ, även efter coronapandemin. Så vad finns att göra för att undvika ergonomiska besvär och högre sjukskrivningstal av den typen?

De Kollega pratat med kommer både med stora och små förslag, konkreta och mindre konkreta insatser: Det första alla säger är att arbetsgivare och arbetstagare måste sätta ämnet i fokus, både på kort och lång sikt, eftersom många lär fortsätta jobba på distans i någon utsträckning även efter pandemin.

Sedan nämner flera små insatser som är enkla att genomföra, som att ha mer frekventa pauser eller att ha möten utan video, så medarbetarna blir mindre stillasittande.

– Har vi nu en ökad population på arbetsplatsen som ger signaler om ökade besvär från armar och axlar, gör man rätt i att göra en plan för att komma till rätta med det. Man får inte ignorera det. ”Det går nog över”, kan man säga, men det brukar sällan göra det av sig själv. Kanske på individnivå, men inte på gruppnivå, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

Arbetsmiljö

Dubbla datorskärmar kan orsaka nackproblem

Många tjänstemän använder flera stora skärmar när de jobbar. Men små vridningar för att titta åt sidan kan skapa spänningar i både nacke, axlar och skuldror.
Lina Björk Publicerad 28 november 2022, kl 10:46
till vänster dubbla datorskärmar, till höger Hillevi Hemphälä
Det saknas forskning kring dagens datorskärmar. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Hon kommer att ta fram nya riktlinjer kring skärmar och terminalglasögon. Foto: Shutterstock/ Kennet Ruona

Det finns sedan tidigare rekommendationer för hur nära datorn vi ska sitta när vi jobbar. Problemet är att mycket har hänt med tekniken sedan de rekommendationerna togs fram – skärmarna har både blivit större och många använder dessutom två. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola och forskar om hur ergonomin kan förbättras vid moderna datorskärmar. 

– De tidigare rekommendationerna gäller datorskärmar upp till 26 tum. I dag kan vi arbeta med nästan dubbelt så stora skärmar och det påverkar både våra ögon och muskler i nacke, skuldror och axlar, säger hon.

En skärm ska vara inställd i rätt höjd och rätt avstånd från kroppen för att den som använder den ska undvika huvudrörelser i sid- och höjdled. Sitter du med en väldigt stor skärm eller till och med två är det nästan oundvikligt menar Hillevi Hemphälä.

– Våra ögon är utformade så att det är lättare att hitta fokus om vi tittar nedåt än rakt fram. Sitter skärmen för högt måste vi lyfta huvudet och belastar nacken. Använder man två skärmar måste du dessutom vrida huvudet åt sidorna vilket ytterligare kan öka muskelaktiviteten.

Rekommendationer för Terminalglasögon

Felinställda skärmar orsakar besvär som huvudvärk, spända muskler och ögontrötthet. Studien som Hillevi Hemphälä gör är inne på sitt första år av tre och fokuserar både på yngre och äldre. Bland den yngre gruppen mäts ögonrörelser, muskelaktivitet och kroppsställningar vid olika typer av skärmar. I den äldre gruppen kommer man att titta närmare på vilka typer av arbetsglasögon som passar bäst vid stora eller fler skärmar.

Tänk på det här:

  • Ha inte skärmen för högt upp så att du måste böja nacken för att fixera blicken.
  • Om du använder två skärmar ska en vara huvudskärm och placeras rakt framför dig. Undvik två skärmar som är vinklade.
  • Tänk på att ställa in rätt ljusstyrka på båda skärmarna.
  •  Om du jobbar i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är det viktigt att du ställer in skärmar så att de passar just dig.
  • Undvik att jobba med en laptop och en stor skärm. Då kommer blicken att vridas mer än nödvändigt.