Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete

Många har fått besvär i nacke, rygg eller axlar som en följd av att jobba hemifrån. Det här oroar företagshälsovården, experter och forskare, som menar att besvären kan bli kostsamma för både individ och samhälle på sikt.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Ökade besvär av att jobba hemifrån kan bli kostsamt på sikt. Henrik Montgomery/TT

Lena Bohlin är systemförvaltare i Stockholm och har, som så många andra, jobbat hemma under coronapandemin.­

Hennes upplevelse av hemarbetet är tudelad: Å ena sidan mindre stress, å andra sidan betydligt sämre fysisk arbetsmiljö.

– Man sitter sämre än på kontoret. Man rör sig ju inte på samma sätt nu, så på så vis har man fått sämre hälsa. Jag har börjat gå ut med en kompis två gånger i veckan, för att få motionen, men den delen har ju blivit sämre, att man rör sig mindre.

Hur märker du det i kroppen?

– Jag får ont i ryggen och rumpmuskler om jag sitter fel och det kan jag känna nu, när jag jobbar hemma. Man har bättre stolar på jobbet och bättre bord som går att höja och sänka.

Fler får besvär

Lenas upplevelse delas av många andra.

Det här märks i företagshälsovården, dit många vänder sig när kroppen börjar säga ifrån till följd av ens arbete.

– Vi ser en ökning och har sett en gradvis ökning under pandemin. Det handlar om de klassiska besvären med rygg, nacke, bröstrygg och armar. Och mycket av det kommer från dem som jobbar hemma, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges företagshälsor.

Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på företagshälsan Avonova, instämmer i bilden att problemet har blivit större.

– Vi märker att efterfrågan har ändrats. Medarbetare hör av sig, chefer hör av sig. Vi ser att flera klagar över den fysiska arbetsmiljön och att man börjar få besvär, säger hon.

– Något man såg som en tillfällig lösning blev långvarigt. Kanske har man inte gjort så stora insatser i hemmet gällande den egna arbetsmiljön för att man tänkt att det snart ska vara förbi.

"Satt utmaningarna på tapeten"

Linda Widar är doktorand på avdelningen för arbetshälsovetenskap vid Gävle Högskola och skriver sin avhandling om just distansarbete.

I tidigare forskning om distansarbete har de positiva effekterna ofta lyfts fram: Det gör dig mer fri, minskar stress och ökar välbefinnande. Men innan coronapandemin byggde distansarbete på premissen att det var frivilligt och ett alternativ till kontorsarbetet.

Det har ändrats det senaste dryga året, då hemmet blivit den enda möjliga arbetsmiljön. Under coronapandemin har riskerna och utmaningarna av hemarbete blivit tydligare, vilket forskarna nu tittar närmre på.

– De utmaningar vi såg innan, när distansarbete var frivilligt, har koncentrerats under den här påtvingande, långvariga perioden. Coronapandemin har också inneburit att branscher som aldrig distansarbetat tidigare har tvingats in i det arbetssättet, vilket innebär många oerfarna och ovana distansarbetare. Det har satt de här utmaningarna på tapeten och gjort att intresset har ökat. Man måste hitta kunskap för att underlätta arbetet för de ovana individerna, vars behov av stöd och hjälp är större än de som har vana och erfarenhet, säger Linda Widar.

I en Novusundersökning beställd av Kollega svarade 527 distansarbetande Unionenmedlemmar på frågan ”Har du fått kontorsutrustning av din arbetsgivare?”. 45 procent svarade ja, men 55 procent svarade nej.

När Kollega ringer upp några av de svarande i undersökningen säger dock de flesta att arbetsgivaren har erbjudit medarbetaren att ta hem kontorsutrustning, men att de själva avböjt. Anledningarna kan vara flera: Det finns inte plats, kontorsstolen är ful eller man trodde inte att hemarbetet skulle pågå så länge.

Arbetsgivarens ansvar – även i hemmet

På Arbetsmiljöverket har man fått många frågor om just ergonomi och hemarbete under coronapandemin. Och regelverket är egentligen ganska tydligt: Det är arbetsgivarens ansvar.

Det uppstår dock problem under distansarbete när arbetsgivaren får svårt att kontrollera arbetsmiljön i medarbetarnas hem.

– Det är möjligt att det finns människor som inte får den hjälp de behöver för att de inte har kunskapen om vad som är bra ergonomi i hemmakontoret. Det är här det kan bli problem när arbetsgivaren inte har tillgång till arbetstagarens hemmiljö, och kan kontrollera risker på samma sätt som i ett kontor, säger Elin Vidlund på Arbetsmiljöverket.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

Att få lindriga besvär i nacke och rygg, kan i enskilda fall ses som ett mindre problem, som man tror går över med tiden.

På sikt kan dock besvären bli både kostsamma och funktionsbegränsande.

– Om människor får mer muskuloskeletala besvär – det vill säga värk i muskler och leder – så kan ju det leda till att man får kroniska problem på sikt. Det kan leda till att du får långtgående effekter och slitage som gör att du måste sjukskriva dig. Det blir en samhällskostnad så klart, men det blir det även för individen och arbetsgivaren. Och det får inte bara en effekt på arbetet, utan får du värk av det slaget påverkar det även din livskvalitet i stort, säger Linda Widar vid Gävle Högskola.

Läs mer: Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på Avonova, understryker vikten av att agera i tid, innan det leder till sjukskrivning.

– En risk och konsekvens om man inte agerar är att det blir långvarigt. Att det blir besvär som inte går över och begränsar och hindrar en från att vara fysiskt aktiv på sin fritid, något som är livsviktigt för hälsan generellt. Att ha smärta är en stress i kroppen som kostar och tar energi. Där ser vi klart negativa konsekvenser.

"Man får inte ignorera det"

De flesta tror att hemarbete kommer vara ett bestående och uppskattat jobbalternativ, även efter coronapandemin. Så vad finns att göra för att undvika ergonomiska besvär och högre sjukskrivningstal av den typen?

De Kollega pratat med kommer både med stora och små förslag, konkreta och mindre konkreta insatser: Det första alla säger är att arbetsgivare och arbetstagare måste sätta ämnet i fokus, både på kort och lång sikt, eftersom många lär fortsätta jobba på distans i någon utsträckning även efter pandemin.

Sedan nämner flera små insatser som är enkla att genomföra, som att ha mer frekventa pauser eller att ha möten utan video, så medarbetarna blir mindre stillasittande.

– Har vi nu en ökad population på arbetsplatsen som ger signaler om ökade besvär från armar och axlar, gör man rätt i att göra en plan för att komma till rätta med det. Man får inte ignorera det. ”Det går nog över”, kan man säga, men det brukar sällan göra det av sig själv. Kanske på individnivå, men inte på gruppnivå, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält