Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Enkäter ger sällan bättre arbetsmiljö

Trots att många arbetsgivare lägger ner stora summor och mycket tid på medarbetarundersökningar, leder resultaten sällan till förbättringar av arbetsmiljön, visar ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Hur ofta får du fylla i enkäter om hur du trivs på din arbetsplats? Blir det bättre? Berätta i kommentarsfältet i slutet av artikeln. Colourbox

Medarbetarundersökningar där de anställda med jämna mellanrum ska svara på frågor och fylla i formulär, används ofta av arbetsgivare som en del i det lagstadgade kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete. Men frågan är hur mycket resultaten berättar om arbetsmiljön.

Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, har tillsammans med ett par kollegor forskat på undersökningarnas organisatoriska effekter. Till exempel hur undersökningarna påverkar relationen mellan chefer och medarbetare eller demokratin på arbetsplatsen.

Enligt Peter Svensson finns det flera problem med den här typen av undersökningar. Ett problem är processen när medarbetarens röst och förslag till förbättringar omvandlas till statistik och handlingsplaner. Längs vägen tunnas den anställdes röst ut och blir abstrakt.

- Man lyssnar på medarbetarna men det är ingen som hör. En rik redogörelse av en dysfunktionell relation med chefen kan till exempel slås samman med liknande historier och hamna under punkten ”utveckla ledarskapet”, säger Peter Svensson.

Företagen som sätter ihop och säljer medarbetarundersökningar hävdar ofta att det är bra att man kan jämföra resultat över tid men problemet är att frågorna ofta är ställda så att man riskerar att jämföra äpplen och päron. Ett exempel är arbetsbelastning, där man ofta ska skatta sin egen arbetsbörda. Men att sedan jämföra resultaten från olika avdelningar i stora organisationer kan bli fel. Arbetsbelastningen för en brandman eller en akutläkare är av en annan karaktär än för någon vid ett löpande band.

- Ändå mäts man utifrån samma instrument. Jobbar man på en brandstation ligger det i arbetets natur att stressen är hög. Sedan kan man jobba med den stressen men det är en annan fråga, säger Peter Svensson.

Ett annat problem är vilka medarbetare man vänder sig till. I en stor organisation har man kanske inte ens koll på vilka de anställda är. Arbetsgivare missar ofta att ställa frågor till visstidsanställda, sjukskrivna och föräldralediga, vars inkluderande troligen skulle påverka resultatet.

Peter Svensson säger att även om ambitionen är att känna av och förbättra arbetsmiljön, så utvecklas undersökningarna ofta till en popularitetstävling.

- Medarbetarundersökningen blir väldigt ofta en chefsundersökning och används som betygssättning. Får man bra på medarbetarundersökningen så är man bra som chef.

Resultatet kan användas som ett styrmedel av arbetsgivaren så att chefen känner sig tvungen att förbättra resultatet på undersökningen genom att höja sin egen status, snarare än att jobba med arbetsmiljön.

- Ska man fortsätta med den här typen av undersökningar är det väldigt viktigt att den chef som pekas ut som ansvarig får mycket stöd och hjälp. De arbetsplatser där undersökningarna funkat bättre är där chefen fått stöd från HR-avdelningen att både arbeta med och tolka resultaten på ett rimligt sätt.

I stället för de stora och standardiserade medarbetarenkäter som säljs av konsultföretagen, menar Peter Svensson att det vore bättre för arbetsmiljöarbetet med mindre undersökningar som är bättre anpassade för den specifika verksamheten. Ett alternativ som vore mer demokratiskt är fokusgruppsintervjuer, där medarbetarna ges möjlighet att använda egna ordval i stället för färdiga alternativ. Problemet med öppna diskussioner är att medarbetarna måste röja sin identitet.

- I den bästa av världar har man rätt att uttrycka sin åsikt på arbetsplasten utan att få repressalier. Men dagens samhälle kännetecknas av en rädsla och oro för övervakning, som sprider sig till arbetsplatserna. Man är rädd för att göra fel eller bli uppsagd och den rädslan kräver kanske säkra kommunikationsvägar, säger Peter Svensson.

- Samtidigt ska man inte blanda ihop symtom och sjukdomar. Behöver man anonymitet för att göra sin röst hörd är det snarare organisationsklimatet eller företagskulturen som är problemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.