Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Enkäter ger sällan bättre arbetsmiljö

Trots att många arbetsgivare lägger ner stora summor och mycket tid på medarbetarundersökningar, leder resultaten sällan till förbättringar av arbetsmiljön, visar ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Hur ofta får du fylla i enkäter om hur du trivs på din arbetsplats? Blir det bättre? Berätta i kommentarsfältet i slutet av artikeln. Colourbox

Medarbetarundersökningar där de anställda med jämna mellanrum ska svara på frågor och fylla i formulär, används ofta av arbetsgivare som en del i det lagstadgade kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete. Men frågan är hur mycket resultaten berättar om arbetsmiljön.

Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, har tillsammans med ett par kollegor forskat på undersökningarnas organisatoriska effekter. Till exempel hur undersökningarna påverkar relationen mellan chefer och medarbetare eller demokratin på arbetsplatsen.

Enligt Peter Svensson finns det flera problem med den här typen av undersökningar. Ett problem är processen när medarbetarens röst och förslag till förbättringar omvandlas till statistik och handlingsplaner. Längs vägen tunnas den anställdes röst ut och blir abstrakt.

- Man lyssnar på medarbetarna men det är ingen som hör. En rik redogörelse av en dysfunktionell relation med chefen kan till exempel slås samman med liknande historier och hamna under punkten ”utveckla ledarskapet”, säger Peter Svensson.

Företagen som sätter ihop och säljer medarbetarundersökningar hävdar ofta att det är bra att man kan jämföra resultat över tid men problemet är att frågorna ofta är ställda så att man riskerar att jämföra äpplen och päron. Ett exempel är arbetsbelastning, där man ofta ska skatta sin egen arbetsbörda. Men att sedan jämföra resultaten från olika avdelningar i stora organisationer kan bli fel. Arbetsbelastningen för en brandman eller en akutläkare är av en annan karaktär än för någon vid ett löpande band.

- Ändå mäts man utifrån samma instrument. Jobbar man på en brandstation ligger det i arbetets natur att stressen är hög. Sedan kan man jobba med den stressen men det är en annan fråga, säger Peter Svensson.

Ett annat problem är vilka medarbetare man vänder sig till. I en stor organisation har man kanske inte ens koll på vilka de anställda är. Arbetsgivare missar ofta att ställa frågor till visstidsanställda, sjukskrivna och föräldralediga, vars inkluderande troligen skulle påverka resultatet.

Peter Svensson säger att även om ambitionen är att känna av och förbättra arbetsmiljön, så utvecklas undersökningarna ofta till en popularitetstävling.

- Medarbetarundersökningen blir väldigt ofta en chefsundersökning och används som betygssättning. Får man bra på medarbetarundersökningen så är man bra som chef.

Resultatet kan användas som ett styrmedel av arbetsgivaren så att chefen känner sig tvungen att förbättra resultatet på undersökningen genom att höja sin egen status, snarare än att jobba med arbetsmiljön.

- Ska man fortsätta med den här typen av undersökningar är det väldigt viktigt att den chef som pekas ut som ansvarig får mycket stöd och hjälp. De arbetsplatser där undersökningarna funkat bättre är där chefen fått stöd från HR-avdelningen att både arbeta med och tolka resultaten på ett rimligt sätt.

I stället för de stora och standardiserade medarbetarenkäter som säljs av konsultföretagen, menar Peter Svensson att det vore bättre för arbetsmiljöarbetet med mindre undersökningar som är bättre anpassade för den specifika verksamheten. Ett alternativ som vore mer demokratiskt är fokusgruppsintervjuer, där medarbetarna ges möjlighet att använda egna ordval i stället för färdiga alternativ. Problemet med öppna diskussioner är att medarbetarna måste röja sin identitet.

- I den bästa av världar har man rätt att uttrycka sin åsikt på arbetsplasten utan att få repressalier. Men dagens samhälle kännetecknas av en rädsla och oro för övervakning, som sprider sig till arbetsplatserna. Man är rädd för att göra fel eller bli uppsagd och den rädslan kräver kanske säkra kommunikationsvägar, säger Peter Svensson.

- Samtidigt ska man inte blanda ihop symtom och sjukdomar. Behöver man anonymitet för att göra sin röst hörd är det snarare organisationsklimatet eller företagskulturen som är problemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö: 1 av 3 har övervägt att byta jobb

Många har så dålig arbetsmiljö att de har funderat på att byta jobb. När anställda påpekar brister i arbetsmiljön händer ibland ingenting. Det visar en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Carolina Högling Publicerad 28 januari 2025, kl 11:28
Arbetsmiljöproblem. Till vänster en kvinna vid ett skrivbord med en bordsfläkt på, till höger märkpennor och hörselkåpor.
Arbetsmiljöproblem får anställda att överväga nya möjligheter: Tre av tio vill byta jobb. Det visar en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Fot: Leif R Jansson/TT/Claudio Bresciani/TT.

Drygt tre av tio har övervägt att byta arbetsplats på grund av sin arbetsmiljö. Av samma anledning har 29 procent övervägt att byta yrke. Den nyligen publicerade rapporten ”Sverige om arbetsmiljö” undersöker hur arbetstagare förhåller sig till arbetsmiljöfrågor.

–  Arbetsmiljö är avgörande för både individers hälsa och företags framgång. Vår rapport visar att det finns ett starkt engagemang, men också tydliga områden där vi kan förbättra kunskapen och hanteringen av arbetsmiljöfrågor, säger Sverre Lundqvist, processledare och kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i ett pressmeddelande.

Viktigare för arbetstagaren än chefen

Undersökningen visar att 30 procent upplever att deras arbetsmiljö har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av de svarande tycker att arbetsmiljöfrågor ska uppmärksammas mer på arbetsplatsen. Det är dock betydligt fler arbetstagare än chefer som vill ha mer uppmärksamhet på arbetsmiljön.

Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort och majoriteten anser sig ha goda kunskaper om dem. Samtidigt vill de flesta lära sig mer om arbetsmiljölagen och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 

Det blir ingen skillnad

Trots goda kunskaper hos arbetstagare hur arbetsmiljön bör se ut, är det inte alltid att de upplevda bristerna kommer fram till arbetsgivaren, enligt rapporten. De flesta uppger att de alltid, eller oftast säger till när de ser brister i arbetsmiljön. Den vanligaste anledningen till att inte rapportera om problem på arbetsplatsen är att anställda upplever att det ändå inte blir någon skillnad.

Vad är Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

SAM innebär att undersöka arbetsmiljön, vidta åtgärder för att minska eller ta bort risker, och utreda olyckor och ohälsa.