Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Pressad kundtjänst på elbolag: ”Många är förtvivlade”

Just nu är många oroliga över elpriset. På elföretagens kundtjänster är läget ansträngt.
– Många är ledsna och förtvivlade, säger Mats Ekblom, Unionens ordförande på Eon.
Publicerad
Kraftledningar och callcenter
Läget är ansträngt på elbolagens kundtjänster. Köerna är långa och många som ringer är ledsna. Foto: Johan Nilsson TT / Shutterstock
Mats Ekblom
Mats Ekblom, Eon.

Mats Ekblom är klubbordförande för Unionens medlemmar på Eon. Just nu är det högt tryck på kundtjänsten. 

Läget är väldigt ansträngt. Det rings mycket och blir jättelånga köer. Många kunder kommer inte ens fram. Vi har också en jättestor personalomsättning och rekryterar hela tiden, säger han.

Många ledsna och förtvivlade

Eon har tagit hjälp av en konsultfirma med cirka 20 medarbetare för att klara av att ta emot fler samtal. De vanligaste känslorna i luren är sorg och desperation.

Många är ledsna och förtvivlade för att de inte kan betala sina räkningar. Så har det varit ända sedan förra vintern. Vi har fått stärka upp på kreditavdelningen också för de får mycket samtal om avbetalningsplaner. 

Har ni fått mer hot mot kundtjänstpersonalen i det ansträngda ekonomiska läget?

Vi ser ingen ökning. Men det finns alltid sådana som ringer och hotar. Vi anmäler alla hot och tittar noga på allvarlighetsgraden i dem, säger Mats Ekblom.

Dubbelt så många samtal 

Christer von Ahn, Unionens representant på Vattenfall kundservice, ger en liknande bild. Han beskriver en tuff situation för kollegorna och säger att antalet samtal fördubblats jämfört med samma period förra året.

– De ringer från hela landet och säger allt möjligt. Vi gör det vi kan, men det kan vara jobbigt för medarbetarna, säger Christer von Ahn.

Många vill försöka förhandla om sitt elavtal.

– Merparten av samtalen handlar om elpriser, avtal och höga fakturor, säger Christer von Ahn. 

Rekrytering som tar tid

Vattenfall Kundservice rekryterar också mer personal för att hantera samtalen. Men att ta in nya resurser är inte gjort i en handvändning heller påpekar klubbordföranden.

– Det tar tid att utbilda och bli en bra kundkommunikatör.

  • Unionen har 700 medlemmar på E.ON varav cirka 230 jobbar med kundtjänst.
     
  • Unionen har drygt 3000 medlemmar i Vattenfallkoncernen och cirka 120 medlemmar på Vattenfall Kundservice AB. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält