Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dubbla datorskärmar kan orsaka nackproblem

Många tjänstemän använder flera stora skärmar när de jobbar. Men små vridningar för att titta åt sidan kan skapa spänningar i både nacke, axlar och skuldror.
Lina Björk Publicerad
till vänster dubbla datorskärmar, till höger Hillevi Hemphälä
Det saknas forskning kring dagens datorskärmar. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Hon kommer att ta fram nya riktlinjer kring skärmar och terminalglasögon. Foto: Shutterstock/ Kennet Ruona

Det finns sedan tidigare rekommendationer för hur nära datorn vi ska sitta när vi jobbar. Problemet är att mycket har hänt med tekniken sedan de rekommendationerna togs fram – skärmarna har både blivit större och många använder dessutom två. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola och forskar om hur ergonomin kan förbättras vid moderna datorskärmar. 

– De tidigare rekommendationerna gäller datorskärmar upp till 26 tum. I dag kan vi arbeta med nästan dubbelt så stora skärmar och det påverkar både våra ögon och muskler i nacke, skuldror och axlar, säger hon.

En skärm ska vara inställd i rätt höjd och rätt avstånd från kroppen för att den som använder den ska undvika huvudrörelser i sid- och höjdled. Sitter du med en väldigt stor skärm eller till och med två är det nästan oundvikligt menar Hillevi Hemphälä.

– Våra ögon är utformade så att det är lättare att hitta fokus om vi tittar nedåt än rakt fram. Sitter skärmen för högt måste vi lyfta huvudet och belastar nacken. Använder man två skärmar måste du dessutom vrida huvudet åt sidorna vilket ytterligare kan öka muskelaktiviteten.

Rekommendationer för Terminalglasögon

Felinställda skärmar orsakar besvär som huvudvärk, spända muskler och ögontrötthet. Studien som Hillevi Hemphälä gör är inne på sitt första år av tre och fokuserar både på yngre och äldre. Bland den yngre gruppen mäts ögonrörelser, muskelaktivitet och kroppsställningar vid olika typer av skärmar. I den äldre gruppen kommer man att titta närmare på vilka typer av arbetsglasögon som passar bäst vid stora eller fler skärmar.

Tänk på det här:

  • Ha inte skärmen för högt upp så att du måste böja nacken för att fixera blicken.
  • Om du använder två skärmar ska en vara huvudskärm och placeras rakt framför dig. Undvik två skärmar som är vinklade.
  • Tänk på att ställa in rätt ljusstyrka på båda skärmarna.
  •  Om du jobbar i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är det viktigt att du ställer in skärmar så att de passar just dig.
  • Undvik att jobba med en laptop och en stor skärm. Då kommer blicken att vridas mer än nödvändigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.