Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dubbla datorskärmar kan orsaka nackproblem

Många tjänstemän använder flera stora skärmar när de jobbar. Men små vridningar för att titta åt sidan kan skapa spänningar i både nacke, axlar och skuldror.
Lina Björk Publicerad
till vänster dubbla datorskärmar, till höger Hillevi Hemphälä
Det saknas forskning kring dagens datorskärmar. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Hon kommer att ta fram nya riktlinjer kring skärmar och terminalglasögon. Foto: Shutterstock/ Kennet Ruona

Det finns sedan tidigare rekommendationer för hur nära datorn vi ska sitta när vi jobbar. Problemet är att mycket har hänt med tekniken sedan de rekommendationerna togs fram – skärmarna har både blivit större och många använder dessutom två. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola och forskar om hur ergonomin kan förbättras vid moderna datorskärmar. 

– De tidigare rekommendationerna gäller datorskärmar upp till 26 tum. I dag kan vi arbeta med nästan dubbelt så stora skärmar och det påverkar både våra ögon och muskler i nacke, skuldror och axlar, säger hon.

En skärm ska vara inställd i rätt höjd och rätt avstånd från kroppen för att den som använder den ska undvika huvudrörelser i sid- och höjdled. Sitter du med en väldigt stor skärm eller till och med två är det nästan oundvikligt menar Hillevi Hemphälä.

– Våra ögon är utformade så att det är lättare att hitta fokus om vi tittar nedåt än rakt fram. Sitter skärmen för högt måste vi lyfta huvudet och belastar nacken. Använder man två skärmar måste du dessutom vrida huvudet åt sidorna vilket ytterligare kan öka muskelaktiviteten.

Rekommendationer för Terminalglasögon

Felinställda skärmar orsakar besvär som huvudvärk, spända muskler och ögontrötthet. Studien som Hillevi Hemphälä gör är inne på sitt första år av tre och fokuserar både på yngre och äldre. Bland den yngre gruppen mäts ögonrörelser, muskelaktivitet och kroppsställningar vid olika typer av skärmar. I den äldre gruppen kommer man att titta närmare på vilka typer av arbetsglasögon som passar bäst vid stora eller fler skärmar.

Tänk på det här:

  • Ha inte skärmen för högt upp så att du måste böja nacken för att fixera blicken.
  • Om du använder två skärmar ska en vara huvudskärm och placeras rakt framför dig. Undvik två skärmar som är vinklade.
  • Tänk på att ställa in rätt ljusstyrka på båda skärmarna.
  •  Om du jobbar i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är det viktigt att du ställer in skärmar så att de passar just dig.
  • Undvik att jobba med en laptop och en stor skärm. Då kommer blicken att vridas mer än nödvändigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.