Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dubbla datorskärmar kan orsaka nackproblem

Många tjänstemän använder flera stora skärmar när de jobbar. Men små vridningar för att titta åt sidan kan skapa spänningar i både nacke, axlar och skuldror.
Lina Björk Publicerad
till vänster dubbla datorskärmar, till höger Hillevi Hemphälä
Det saknas forskning kring dagens datorskärmar. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Hon kommer att ta fram nya riktlinjer kring skärmar och terminalglasögon. Foto: Shutterstock/ Kennet Ruona

Det finns sedan tidigare rekommendationer för hur nära datorn vi ska sitta när vi jobbar. Problemet är att mycket har hänt med tekniken sedan de rekommendationerna togs fram – skärmarna har både blivit större och många använder dessutom två. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola och forskar om hur ergonomin kan förbättras vid moderna datorskärmar. 

– De tidigare rekommendationerna gäller datorskärmar upp till 26 tum. I dag kan vi arbeta med nästan dubbelt så stora skärmar och det påverkar både våra ögon och muskler i nacke, skuldror och axlar, säger hon.

En skärm ska vara inställd i rätt höjd och rätt avstånd från kroppen för att den som använder den ska undvika huvudrörelser i sid- och höjdled. Sitter du med en väldigt stor skärm eller till och med två är det nästan oundvikligt menar Hillevi Hemphälä.

– Våra ögon är utformade så att det är lättare att hitta fokus om vi tittar nedåt än rakt fram. Sitter skärmen för högt måste vi lyfta huvudet och belastar nacken. Använder man två skärmar måste du dessutom vrida huvudet åt sidorna vilket ytterligare kan öka muskelaktiviteten.

Rekommendationer för Terminalglasögon

Felinställda skärmar orsakar besvär som huvudvärk, spända muskler och ögontrötthet. Studien som Hillevi Hemphälä gör är inne på sitt första år av tre och fokuserar både på yngre och äldre. Bland den yngre gruppen mäts ögonrörelser, muskelaktivitet och kroppsställningar vid olika typer av skärmar. I den äldre gruppen kommer man att titta närmare på vilka typer av arbetsglasögon som passar bäst vid stora eller fler skärmar.

Tänk på det här:

  • Ha inte skärmen för högt upp så att du måste böja nacken för att fixera blicken.
  • Om du använder två skärmar ska en vara huvudskärm och placeras rakt framför dig. Undvik två skärmar som är vinklade.
  • Tänk på att ställa in rätt ljusstyrka på båda skärmarna.
  •  Om du jobbar i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är det viktigt att du ställer in skärmar så att de passar just dig.
  • Undvik att jobba med en laptop och en stor skärm. Då kommer blicken att vridas mer än nödvändigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält