Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför störs du av kollegans samtal

När kollegan pratar i telefon sjunker din produktivitet. Och allra värst är det om du inte hör vad den hen pratar med säger.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Blir du störd av din kollegas telefonsamtal? Du är inte ensam ... Colourbox

Det finns goda skäl att hålla kontoret så tyst som möjligt. Flera forskningsstudier har visat att buller på jobbet sänker vår produktivitet och gör att vi sover sämre. Enligt Arbetsmiljöverket kan buller dessutom ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.  

Trots det finns det inga gränsvärden för störande ljud på kontor. I kommentarerna till bullerföreskrifterna nämns visserligen ett gränsvärde på 40 decibel om jobbet kräver koncentration – men då handlar det bara om buller från exempelvis kontorsmaskiner. För tangentborsknatter, prat och högljudda sörplingar finns med andra ord inga absoluta gränser.

Ändå är det just prat vi störs mest av. Forskare på högskolan i Gävle genomförde ett experiment där deltagarna fick utföra uppgifter samtidigt som de fick lyssna på prat av olika slag. Deltagarna blev bara störda om de förstod vad samtalet handlade om – och allra mest störda blev de av telefonsamtal där de bara kunde höra den ena parten prata.

– Om man bara hör den ena i ett telefonsamtal så väcks nyfikenheten, man undrar vad som saknas, och det triggar ett behov att försöka fylla i luckorna. Det blir också oväntat när personen man hör slutar eller börjar prata igen och vi vet att en plötslig förändring av tystnaden direkt drar till sig vår uppmärksamhet, säger John Marsh, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

I ett annat experiment skulle försökspersonerna ge ett signalement efter att de störts av telefonsamtal. Även här blev slutsatsen att samtal man förstår där man bara hör ena parten är mest störande.

– Om de hörde ett samtal de inte alls kunde förstå så påverkades inte deras minne och det är när man bara kan höra halva samtalet som man störs mest och båda våra studier pekar på detta, säger John Marsh.

Oavsett föreskrifter: ansvaret för ljudmiljön på kontoret ligger hos arbetsgivaren. John Marsh anser att kontor antingen ska vara tysta eller ha tysta zoner där man kan arbeta med koncentrationskrävande uppgifter. En nödlösning är att be kollegan slå på högtalartelefonen så att alla kan höra vad som sägs i luren.

Mät buller med Arbetsmiljöverkets app

Den som vill veta hur mycket det egentligen låter på jobbet kan ladda ner Arbetsmiljöverkets app ”Buller”. Den använder telefonens inbyggda mikrofon och är inte lika exakt som en professionell ljudmätare, men ger ändå en indikation på hur mycket det låter omkring dig.

Appen kan också ge ett genomsnittsvärde för mättiden.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.