Chefer ska utbildas om alkohol- och drogmissbruk på jobbet
Närmare tretusen chefer och skyddsombud ska under våren utbildas i alkohol- och drogförebyggande arbete. Pengarna kommer från arbetsmarknadens parter och från regeringen.
Publicerad
Anställda som har alkoholproblem är ett hot såväl mot arbetsmiljön som mot företagets ekonomiska resultat. Ungefär femton procent av all sjukfrånvaro tros bero på alkoholkonsumtion. - Chefer och skyddsombud vet inte alltid vet hur man ska hantera problemen. När man ska ställa frågor, hur samtalen ska se ut, vilka regler som gäller, säger Lotta Almgren på Alna, fackets och arbetsgivarens organisation mot alkohol och droger i arbetslivet. Med pengar från regeringen, 10,5 miljoner, ska nu Alna massutbilda chefer i drogförebyggande arbete. - Cheferna är en nyckelgrupp, säger Lotta Almgren. Främst ska vi försöka nå de chefer som har personalansvar. Men även företagsledningar borde utbildas. Det är de som sätter normen i företagen. Kuserna som drar igång i vår är redan fullbokade vilket enligt Lotta Almgren visar på det stora intresset för missbruksfrågor. Arbetslivet har länge betraktats som en alkoholfri samhällsarena, men så är det inte nu längre. Alkoholen har letat sig tillbaka i form av after-work, kickoffer och andra aktiviteter som ofta arbetsgivaren driver. Alnas styrelseordförande Jan-Eric Broström, från Svenskt Näringsliv, anser dock att arbetsgivarna fått upp ögonen för problemen. - Det är en högre medvetenhet nu än för några år sedan. På Svenskt Näringsliv, till exempel, har vi slutat med vinlotteri. Om de anställda går ut och dricker öl efter jobbet är det svårare att peka finger, även om det också kan orsaka problem, säger Jan-Eric Broström. Alna har också inlett ett samarbete med Sif i att utbilda samtliga förtroendevalda i förebyggande alkohol- och drogarbete.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.