Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chatbot svarar på frågor om arbetsmiljö

Chatboten Liv hävdar att hon är först ut bland chatbotar i Sverige att svara på frågor om arbetsmiljö. Unionens fackliga rådgivare känner sig dock inte hotade av konkurrensen från Liv.
Johanna Rovira Publicerad
Tashatuvango/Colourbox
Chatboten Liv ska svara på frågor om arbetsmiljö från både anställda samt organisationer och myndigheter. Tashatuvango/Colourbox

Den AI-baserade chatboten Liv ska svara på vanliga frågor om arbetsmiljö från såväl anställda som organisationer och myndigheter, enligt ett pressmeddelande från worksafetybot.com. Vem som är hennes arbetsgivare kan hon dock inte svara på utan hänvisar till ”arbetmiljöexpertkollegan Nicklas” – det vill säga Nicklas Persson, skapare av Liv.

– Jag jobbar som arbetsmiljöingenjör och har tidigare jobbat som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket men projektet Liv är enbart mitt eget frivilliga projekt just nu för att bidra med det jag kan och förhoppningsvis skapa tryggare och säkrare arbetsplatser, svarar Nicklas Persson.

De vanligaste frågorna om arbetsmiljö bland tjänstemännen som är medlemmar i Unionen, är egentligen inte direkta frågor, enligt de fackliga rådgivarna Marie Olsson och Karin Frostensson – flertalet medlemmar som ringer in angående arbetsmiljö vill samtala om stress och alltför hög arbetsbelastning.

– Oftast är de gråtfärdiga när de ringer och på gränsen till att sjukskriva sig – det är samtal som kan ta upp till 45 minuter och som handlar mycket om att vi coachar medlemmar, säger Marie Olsson.

En del samtal handlar också om subtil mobbning, man får inte information och blir diffust särbehandlad. Saker som gör att folk inte trivs på jobbet, säger Karin Frostensson.

De känner inte att deras jobb är i fara på grund av Livs lansering på webben.

– Nej, absolut inte. Arbetsmiljöfrågor är komplexa frågor som inte går att ersättas av en robot.

Vi testade Liv:

"Jag har en chef som vill lägga på mig fler jobb, men jag är redan superstressad. Vad ska jag göra?"

Så här svarade Liv:  

”Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete. Föreskrifterna förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området.”

– Livs svar är buy the book men det är inte vad en medlem vill höra när den ringer in. Vår upplevelse är att de vill bli styrkta och coachade i sina rättigheter och upplevelse, så de får mod att uttrycka sig till sin närmsta chef, säger Marie Olsson och Karin Frostensson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält