Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chatbot svarar på frågor om arbetsmiljö

Chatboten Liv hävdar att hon är först ut bland chatbotar i Sverige att svara på frågor om arbetsmiljö. Unionens fackliga rådgivare känner sig dock inte hotade av konkurrensen från Liv.
Johanna Rovira Publicerad
Tashatuvango/Colourbox
Chatboten Liv ska svara på frågor om arbetsmiljö från både anställda samt organisationer och myndigheter. Tashatuvango/Colourbox

Den AI-baserade chatboten Liv ska svara på vanliga frågor om arbetsmiljö från såväl anställda som organisationer och myndigheter, enligt ett pressmeddelande från worksafetybot.com. Vem som är hennes arbetsgivare kan hon dock inte svara på utan hänvisar till ”arbetmiljöexpertkollegan Nicklas” – det vill säga Nicklas Persson, skapare av Liv.

– Jag jobbar som arbetsmiljöingenjör och har tidigare jobbat som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket men projektet Liv är enbart mitt eget frivilliga projekt just nu för att bidra med det jag kan och förhoppningsvis skapa tryggare och säkrare arbetsplatser, svarar Nicklas Persson.

De vanligaste frågorna om arbetsmiljö bland tjänstemännen som är medlemmar i Unionen, är egentligen inte direkta frågor, enligt de fackliga rådgivarna Marie Olsson och Karin Frostensson – flertalet medlemmar som ringer in angående arbetsmiljö vill samtala om stress och alltför hög arbetsbelastning.

– Oftast är de gråtfärdiga när de ringer och på gränsen till att sjukskriva sig – det är samtal som kan ta upp till 45 minuter och som handlar mycket om att vi coachar medlemmar, säger Marie Olsson.

En del samtal handlar också om subtil mobbning, man får inte information och blir diffust särbehandlad. Saker som gör att folk inte trivs på jobbet, säger Karin Frostensson.

De känner inte att deras jobb är i fara på grund av Livs lansering på webben.

– Nej, absolut inte. Arbetsmiljöfrågor är komplexa frågor som inte går att ersättas av en robot.

Vi testade Liv:

"Jag har en chef som vill lägga på mig fler jobb, men jag är redan superstressad. Vad ska jag göra?"

Så här svarade Liv:  

”Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete. Föreskrifterna förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området.”

– Livs svar är buy the book men det är inte vad en medlem vill höra när den ringer in. Vår upplevelse är att de vill bli styrkta och coachade i sina rättigheter och upplevelse, så de får mod att uttrycka sig till sin närmsta chef, säger Marie Olsson och Karin Frostensson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.