Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chatbot svarar på frågor om arbetsmiljö

Chatboten Liv hävdar att hon är först ut bland chatbotar i Sverige att svara på frågor om arbetsmiljö. Unionens fackliga rådgivare känner sig dock inte hotade av konkurrensen från Liv.
Johanna Rovira Publicerad
Tashatuvango/Colourbox
Chatboten Liv ska svara på frågor om arbetsmiljö från både anställda samt organisationer och myndigheter. Tashatuvango/Colourbox

Den AI-baserade chatboten Liv ska svara på vanliga frågor om arbetsmiljö från såväl anställda som organisationer och myndigheter, enligt ett pressmeddelande från worksafetybot.com. Vem som är hennes arbetsgivare kan hon dock inte svara på utan hänvisar till ”arbetmiljöexpertkollegan Nicklas” – det vill säga Nicklas Persson, skapare av Liv.

– Jag jobbar som arbetsmiljöingenjör och har tidigare jobbat som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket men projektet Liv är enbart mitt eget frivilliga projekt just nu för att bidra med det jag kan och förhoppningsvis skapa tryggare och säkrare arbetsplatser, svarar Nicklas Persson.

De vanligaste frågorna om arbetsmiljö bland tjänstemännen som är medlemmar i Unionen, är egentligen inte direkta frågor, enligt de fackliga rådgivarna Marie Olsson och Karin Frostensson – flertalet medlemmar som ringer in angående arbetsmiljö vill samtala om stress och alltför hög arbetsbelastning.

– Oftast är de gråtfärdiga när de ringer och på gränsen till att sjukskriva sig – det är samtal som kan ta upp till 45 minuter och som handlar mycket om att vi coachar medlemmar, säger Marie Olsson.

En del samtal handlar också om subtil mobbning, man får inte information och blir diffust särbehandlad. Saker som gör att folk inte trivs på jobbet, säger Karin Frostensson.

De känner inte att deras jobb är i fara på grund av Livs lansering på webben.

– Nej, absolut inte. Arbetsmiljöfrågor är komplexa frågor som inte går att ersättas av en robot.

Vi testade Liv:

"Jag har en chef som vill lägga på mig fler jobb, men jag är redan superstressad. Vad ska jag göra?"

Så här svarade Liv:  

”Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete. Föreskrifterna förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området.”

– Livs svar är buy the book men det är inte vad en medlem vill höra när den ringer in. Vår upplevelse är att de vill bli styrkta och coachade i sina rättigheter och upplevelse, så de får mod att uttrycka sig till sin närmsta chef, säger Marie Olsson och Karin Frostensson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.