Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chatbot svarar på frågor om arbetsmiljö

Chatboten Liv hävdar att hon är först ut bland chatbotar i Sverige att svara på frågor om arbetsmiljö. Unionens fackliga rådgivare känner sig dock inte hotade av konkurrensen från Liv.
Johanna Rovira Publicerad
Tashatuvango/Colourbox
Chatboten Liv ska svara på frågor om arbetsmiljö från både anställda samt organisationer och myndigheter. Tashatuvango/Colourbox

Den AI-baserade chatboten Liv ska svara på vanliga frågor om arbetsmiljö från såväl anställda som organisationer och myndigheter, enligt ett pressmeddelande från worksafetybot.com. Vem som är hennes arbetsgivare kan hon dock inte svara på utan hänvisar till ”arbetmiljöexpertkollegan Nicklas” – det vill säga Nicklas Persson, skapare av Liv.

– Jag jobbar som arbetsmiljöingenjör och har tidigare jobbat som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket men projektet Liv är enbart mitt eget frivilliga projekt just nu för att bidra med det jag kan och förhoppningsvis skapa tryggare och säkrare arbetsplatser, svarar Nicklas Persson.

De vanligaste frågorna om arbetsmiljö bland tjänstemännen som är medlemmar i Unionen, är egentligen inte direkta frågor, enligt de fackliga rådgivarna Marie Olsson och Karin Frostensson – flertalet medlemmar som ringer in angående arbetsmiljö vill samtala om stress och alltför hög arbetsbelastning.

– Oftast är de gråtfärdiga när de ringer och på gränsen till att sjukskriva sig – det är samtal som kan ta upp till 45 minuter och som handlar mycket om att vi coachar medlemmar, säger Marie Olsson.

En del samtal handlar också om subtil mobbning, man får inte information och blir diffust särbehandlad. Saker som gör att folk inte trivs på jobbet, säger Karin Frostensson.

De känner inte att deras jobb är i fara på grund av Livs lansering på webben.

– Nej, absolut inte. Arbetsmiljöfrågor är komplexa frågor som inte går att ersättas av en robot.

Vi testade Liv:

"Jag har en chef som vill lägga på mig fler jobb, men jag är redan superstressad. Vad ska jag göra?"

Så här svarade Liv:  

”Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete. Föreskrifterna förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området.”

– Livs svar är buy the book men det är inte vad en medlem vill höra när den ringer in. Vår upplevelse är att de vill bli styrkta och coachade i sina rättigheter och upplevelse, så de får mod att uttrycka sig till sin närmsta chef, säger Marie Olsson och Karin Frostensson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.