Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Balans i livet det nya svarta

Att äga en dyr bil eller att ha de senaste tekniska prylarna toppar inte längre svenskarnas statuslista. Viktiga statussymboler som istället lockar i allt högre grad är att vara rik på livserfarenheter och ha en bra balans mellan arbete och fritid, visar en ny undersökning.
Petra Rendik Publicerad
Carlos Osorio/TT
En snajdig bil slår inte längre balans mellan jobb och fritid. Carlos Osorio/TT

Mjuka värden är det som gäller visar en undersökning från ett bemanningsföretag som ställt frågor kring status till drygt 4 500 personer. Traditionella statussymboler som att äga en dyr bil, fritidshus, de senaste tekniska prylarna eller att vara bra på sport värderas inte lika högt längre.

Att ha ett statusjobb verkar inte heller stå högst på agendan, bara fyra av tio anser att det är viktigt med ett arbete som ger status. Men åsikterna går isär mellan olika branscher. Inom reklam fäster man större vikt vid status än vad man gör inom till exempel hantverksyrken och servicebranschen.

Det som däremot är viktigare än dyr bil och coola tekniska prylar är att ha bra balans mellan arbete och fritid.

Allt fler tycks värdesätta ett bra liv utanför jobbet enligt undersökningen. Att vara rik på livserfarenheter, vara en bra förälder och lycklig gift rankas också högt på statuslistan.

Att många vill ha ett bra liv vid sidan av arbetet är inget som förvånar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Förbundets egna undersökningar om det gränslösa arbetslivet visar att tjänstemännen vill ha kontroll över sina arbetstider, man vill själv i stor utsträckning bestämma var och när man arbetar.

Men med det flexibla arbetslivet finns också risker. Många tror att de har mer fritid än vad man egentligen har. För när du sitter hemma i soffan och ska vara ledig passar du ändå på att svara på några jobbmejl och tänker inte på att du arbetar.

- Det vi ser bland våra medlemmar är att man vill ha ett flexibelt arbetsliv, det har blivit en slags livsstil. Det är bra att vi har kontroll över våra arbetstider men vi måste också se riskerna med det. Många jobbar mycket mer än vad man kanske tror och då rubbas den där balansen mellan jobb och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.