Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Balans i livet det nya svarta

Att äga en dyr bil eller att ha de senaste tekniska prylarna toppar inte längre svenskarnas statuslista. Viktiga statussymboler som istället lockar i allt högre grad är att vara rik på livserfarenheter och ha en bra balans mellan arbete och fritid, visar en ny undersökning.
Petra Rendik Publicerad
Carlos Osorio/TT
En snajdig bil slår inte längre balans mellan jobb och fritid. Carlos Osorio/TT

Mjuka värden är det som gäller visar en undersökning från ett bemanningsföretag som ställt frågor kring status till drygt 4 500 personer. Traditionella statussymboler som att äga en dyr bil, fritidshus, de senaste tekniska prylarna eller att vara bra på sport värderas inte lika högt längre.

Att ha ett statusjobb verkar inte heller stå högst på agendan, bara fyra av tio anser att det är viktigt med ett arbete som ger status. Men åsikterna går isär mellan olika branscher. Inom reklam fäster man större vikt vid status än vad man gör inom till exempel hantverksyrken och servicebranschen.

Det som däremot är viktigare än dyr bil och coola tekniska prylar är att ha bra balans mellan arbete och fritid.

Allt fler tycks värdesätta ett bra liv utanför jobbet enligt undersökningen. Att vara rik på livserfarenheter, vara en bra förälder och lycklig gift rankas också högt på statuslistan.

Att många vill ha ett bra liv vid sidan av arbetet är inget som förvånar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Förbundets egna undersökningar om det gränslösa arbetslivet visar att tjänstemännen vill ha kontroll över sina arbetstider, man vill själv i stor utsträckning bestämma var och när man arbetar.

Men med det flexibla arbetslivet finns också risker. Många tror att de har mer fritid än vad man egentligen har. För när du sitter hemma i soffan och ska vara ledig passar du ändå på att svara på några jobbmejl och tänker inte på att du arbetar.

- Det vi ser bland våra medlemmar är att man vill ha ett flexibelt arbetsliv, det har blivit en slags livsstil. Det är bra att vi har kontroll över våra arbetstider men vi måste också se riskerna med det. Många jobbar mycket mer än vad man kanske tror och då rubbas den där balansen mellan jobb och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.