Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljön kan bli het avtalsfråga

Nästa år dras statsbidraget för utbildning av skyddsombud in enligt regeringens budgetförslag. Det kommer att försvåra förbundens arbetsmiljöarbete liksom avtalsrörelsen, anser Sifs ombudsman Börje Sjöholm.<br />
Publicerad
Förra året fick tjänstemännen inom TCO-förbunden sammanlagt 7,7 miljoner kronor i statsbidrag för utbildning av skyddsombud.
Den största delen, 4,5 miljoner, gick till TCO som länge ordnat med nästan helt statsfinansierad och regelbundet återkommande vidareutbildning.
Utöver det ordnade förbunden själva med delvis statsfinansierad vidareutbildning, vilket exempelvis Sif fick en halv miljon kronor till.
Men enligt regeringens budgetproposition ska statsbidraget dras in nästa år.
Börje Sjöholm, Sifs arbetsmiljöombudsman, anser att det skulle det få konsekvenser både för förbundens arbetsmiljöarbete och den kommande avtalsrörelsen.
- I nuläget tycks den enda möjligheten att fortsätta med TCO:s kurser vara att man tar ut en rätt hög kursavgift, vilket kommer att slå hårt framför allt mot mindre förbund med begränsad ekonomi.
Börje Sjöholm påpekar också att arbetstagarna enligt både det europeiska och det svenska regelverket inte ska belastas av kostnaden för utbildning av skyddsombud. I stället ska företaget stå för den kostnaden.
- Det innebär rimligen att det blir svårare i avtalsrörelsen där vi i kollektivavtalsdiskussionerna då måste ställa högre krav på arbetsgivarna och få reglerat hur mycket utbildning och vilken slags utbildning som krävs i varje bransch.
- När det statliga engagemanget och den statliga signalen försvinner blir det helt avgörande hur vi lyckas försvara den här verksamheten så att arbetsgivarna också går med på att betala all arbetsmiljöutbildning, vilket naturligtvis inte kommer att bli lätt.
Förutom att dra in det statliga stödet för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor vill regeringen också lägga ned Arbetslivsinstitutet och sänka anslagen till Arbetsmiljöverket, motsvarande nära hälften av de inspektioner som görs på arbetsplatserna.
Statssekreterare Eva Uddén Sonnegård säger till Kommunalarbetaren att regeringen anser att fack och arbetsgivare själva ska betala för utbildningen i arbetsmiljöfrågor. Men att det inte innebär att arbetsmiljöfrågorna prioriteras ned.
- Det är svårt att tolka regeringens agerande som något annat än att det nu sker en nedmontering av arbetsmiljöarbetet, säger Börje Sjöholm.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.