Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivare skyldig till utbrändhet

För första gången slås det nu fast att en arbetsgivare bär skulden för att en anställd blivit utbränd. Utslaget kan få stor betydelse för andra anställda i samma situation.
Publicerad
- Det här är ett genombrott och en inkörsport för att vi ska kunna driva liknande fall till den så kallade Vållandenämnden, säger Camilla Morath, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
- Att en arbetsgivare anses vara vållande har stor betydelse för den anställde. Inte minst därför att man då får ersättning, motsvarande mellanskillnaden mellan sjukpenningen och lönen, från den första dagen man varit sjukskriven.
Vållandenämndens utlåtande gäller en sjuksköterska, anställd av Göteborgs kommun, som arbetat nattetid inom den psykiatriska vården vid Sahlgrenska sjukhuset. 1995 genomfördes en omorganisering som innebar att kvinnan fick ensamt ansvar för två avdelningar med många svårt sjuka patienter. Hon saknade tillgång till ansvarig läkare, fick själv svara för all medicinering och hade inte möjlighet att ta någon rast.
Både sjuksköterskan och hennes fackliga organisation kontaktade arbetsgivaren och kritiserade nyordningen. Kvinnan påtalade sin oro för den arbetsbelastning och press som arbetet skulle innebära. Arbetsgivaren ignorerade farhågorna och gjorde ingen kontroll eller utvärdering av omorganisationen eller kvinnans arbetssituation.
I maj 1997 fick kvinnan diagnosen utbrändhet. Försäkringskassan fann att kvinnan fått en arbetssjukdom därför att hon varit utsatt för en skadlig inverkan i arbetet. I juni 1999 fick kvinnan halv förtidspension och livränta på grund av besvären.
Sjuksköterskan själv liksom skyddsombudet anser att hon blivit sjuk på grund av en omänsklig arbetssituation. Arbetsgivaren menar å sin sida att det inte är ovanligt att en ensam nattsjuksköterska ansvarar för flera avdelningar.
Vållandenämnden anser i sitt utlåtande att arbetsgivaren har vållat arbetssjukdomen av oaktsamhet genom att man brustit i sin skyldighet att aktivt bedriva systematisk arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Om arbetsmiljön hade kontrollerats bättre hade med all sannolikhet besvär kunnat undvikas. Kvinnan har följaktligen rätt till ersättning för inkomstförlust enligt skadeståndslagen, skriver Vållandenämnden i sitt utlåtande.
- Det här är första gången nämnden anser att en arbetsgivare är vållande till utbrändhet eller någon liknande symptom. Viktigt i fallet var fackets engagemang. Ofta står den anställdes ord mot arbetsgivarens ord och då blir det ofta avslag i nämnden, säger Jan-Olof Sandin, föredragande på Vållandenämnden.
- Vad som är unikt med det här fallet är att man så tydligt pekar på omorganisationen och att arbetsgivaren inte utvärderade den trots att man fått signaler, också från facket. Arbetsgivaren borde ha begripit att det här arbetssystemet inte var bra men har inte satt in några verkningsfulla åtgärder och har därmed inte tagit sitt arbetsmiljöansvar, säger Jan-Olof Sandin.

ANITA TÄPP

Fakta:
 De flesta anställda omfattas av en avtalsgruppförsäkring av typen TFA som träder in vid skador i arbetslivet. TFA:s Vållandenämnd består av tre domare och är knuten till försäkringen. Uppgiften är att bedöma vållandefrågan utifrån Skadeståndslagens regler.
 För att få ersättning från TFA ska det vara en arbetsskada. Den drabbade måste bevisa att arbetsgivaren varit vållande. Då har den skadade rätt till full ersättning för sin inkomstförlust och sina kostnader från försäkringen.
 Den som vill få en prövning i Vållandenämnden kan få hjälp av sitt lokala fackförbund.
 Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som förebygger ohälsa eller olycksfall. Den arbetsgivare som inte genomför regelbundna internkontroller kan anses vara vållande om kontrollen hade förebyggt risken för skadan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.