Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivare skyldig till utbrändhet

För första gången slås det nu fast att en arbetsgivare bär skulden för att en anställd blivit utbränd. Utslaget kan få stor betydelse för andra anställda i samma situation.
Publicerad
- Det här är ett genombrott och en inkörsport för att vi ska kunna driva liknande fall till den så kallade Vållandenämnden, säger Camilla Morath, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
- Att en arbetsgivare anses vara vållande har stor betydelse för den anställde. Inte minst därför att man då får ersättning, motsvarande mellanskillnaden mellan sjukpenningen och lönen, från den första dagen man varit sjukskriven.
Vållandenämndens utlåtande gäller en sjuksköterska, anställd av Göteborgs kommun, som arbetat nattetid inom den psykiatriska vården vid Sahlgrenska sjukhuset. 1995 genomfördes en omorganisering som innebar att kvinnan fick ensamt ansvar för två avdelningar med många svårt sjuka patienter. Hon saknade tillgång till ansvarig läkare, fick själv svara för all medicinering och hade inte möjlighet att ta någon rast.
Både sjuksköterskan och hennes fackliga organisation kontaktade arbetsgivaren och kritiserade nyordningen. Kvinnan påtalade sin oro för den arbetsbelastning och press som arbetet skulle innebära. Arbetsgivaren ignorerade farhågorna och gjorde ingen kontroll eller utvärdering av omorganisationen eller kvinnans arbetssituation.
I maj 1997 fick kvinnan diagnosen utbrändhet. Försäkringskassan fann att kvinnan fått en arbetssjukdom därför att hon varit utsatt för en skadlig inverkan i arbetet. I juni 1999 fick kvinnan halv förtidspension och livränta på grund av besvären.
Sjuksköterskan själv liksom skyddsombudet anser att hon blivit sjuk på grund av en omänsklig arbetssituation. Arbetsgivaren menar å sin sida att det inte är ovanligt att en ensam nattsjuksköterska ansvarar för flera avdelningar.
Vållandenämnden anser i sitt utlåtande att arbetsgivaren har vållat arbetssjukdomen av oaktsamhet genom att man brustit i sin skyldighet att aktivt bedriva systematisk arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Om arbetsmiljön hade kontrollerats bättre hade med all sannolikhet besvär kunnat undvikas. Kvinnan har följaktligen rätt till ersättning för inkomstförlust enligt skadeståndslagen, skriver Vållandenämnden i sitt utlåtande.
- Det här är första gången nämnden anser att en arbetsgivare är vållande till utbrändhet eller någon liknande symptom. Viktigt i fallet var fackets engagemang. Ofta står den anställdes ord mot arbetsgivarens ord och då blir det ofta avslag i nämnden, säger Jan-Olof Sandin, föredragande på Vållandenämnden.
- Vad som är unikt med det här fallet är att man så tydligt pekar på omorganisationen och att arbetsgivaren inte utvärderade den trots att man fått signaler, också från facket. Arbetsgivaren borde ha begripit att det här arbetssystemet inte var bra men har inte satt in några verkningsfulla åtgärder och har därmed inte tagit sitt arbetsmiljöansvar, säger Jan-Olof Sandin.

ANITA TÄPP

Fakta:
 De flesta anställda omfattas av en avtalsgruppförsäkring av typen TFA som träder in vid skador i arbetslivet. TFA:s Vållandenämnd består av tre domare och är knuten till försäkringen. Uppgiften är att bedöma vållandefrågan utifrån Skadeståndslagens regler.
 För att få ersättning från TFA ska det vara en arbetsskada. Den drabbade måste bevisa att arbetsgivaren varit vållande. Då har den skadade rätt till full ersättning för sin inkomstförlust och sina kostnader från försäkringen.
 Den som vill få en prövning i Vållandenämnden kan få hjälp av sitt lokala fackförbund.
 Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som förebygger ohälsa eller olycksfall. Den arbetsgivare som inte genomför regelbundna internkontroller kan anses vara vållande om kontrollen hade förebyggt risken för skadan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.

Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.