Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetarna löper störst risk på jobbet

Både arbetssjukdomarna och arbetsolyckorna ökar i Sverige, visar en ny LO-rapport. Enligt rapporten löper anställda i LO-yrken större risk än tjänstemän för att drabbas.
Niklas Hallstedt Publicerad 28 april 2014, kl 16:30
Meek Tore / TT
De flesta anmälningarna om arbetsskador kommer från vård-, omsorgs- och socialtjänstsektorn samt tillverkningsindustrin, enligt LO:s rapport. Meek Tore / TT

I fjol dog 45 personer i arbetsolyckor i Sverige. Det är en minskning jämfört med tidigare år. Men, påpekas det i rapporten, statistiken ger inte hela bilden: Totalt dör minst 1 400 människor per år i arbetsrelaterade sjukdomar, olycksfall eller självmord. Bland annat avlider 400 personer i hjärtinfarkt på grund av de högst ställda kraven på jobbet.

Till skillnad från dödsolyckorna fortsätter antalet arbetsolyckor och arbetssjukdomar att öka. I fjol skedde drygt 30 000 arbetsolyckor som medförde minst en dags frånvaro i Sverige.

De flesta anmälningarna kommer från vård-, omsorgs- och socialtjänstsektorn samt tillverkningsindustrin. Till det kommer nästan 11 000 arbetssjukdomar. Även här är det vård-,  omsorgs- och socialtjänstsektorn som förekommer flitigast.

I en kommentar till rapporten konstaterar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att anställda i LO-yrken löper större risk än andra.

- LO-medlemmar är mest utsatta och drabbas hårdast av en dålig arbetsmiljö. Det kan vi inte acceptera. Alla som arbetar har rätt att jobba fram till pensionen med sin fysiska och psykiska hälsa i behåll. Så är det inte idag.

När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.