Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteksexplosionen

Ökade öppettider, fler apotek och billigare medicin skulle göra kunderna nöjdare och en redan bra apoteksmarknad ännu bättre. Apoteksomregleringen beskrivs av förespråkarna som lyckad. Men för de anställda är bilden en annan. Fler apotek har lett till hård konkurrens om kunderna.
Linnea Andersson Publicerad
Per Groth
Margareta Helsing har jobbat som apotekstekniker i 45 år och tycker att arbetsklimatet har blivit tuffare sedan omregleringen. Per Groth

– Du ser ju själv, folk går bara förbi, säger kvinnan bakom disken och pekar ut genom skyltfönstret mot de förbipasserande.

På Klarabergsgatan i centrala Stockholm ligger sedan 2010 en av Apotek Hjärtats butiker, men inte länge till. Det går helt enkelt inte tillräckligt bra och i slutet av maj bommade man igen. Att konkurrensen är hård är lätt att förstå. Här i stadsdelen Norrmalm har antalet apotek mer än fördubblats sedan omregleringen.

Apotek Hjärtat är en av de fyra privata aktörer som var med redan från början när det statliga monopolets dagar var räknade. Med Kristdemokraterna och socialminister Hägglund i spetsen började den borgerliga regeringen planera omregleringen när man tillträdde för åtta år sedan. Och fort skulle det gå.

Socialdemokraterna hotade inte bara med att riva upp beslutet vid ett eventuellt regeringsskifte i nästkommande val, utan dessutom med att återförstatliga marknaden om alliansen hann löpa privatiseringslinan ut. Det hann de. 2009 inkasserade svenska staten 5,9 miljarder kronor för två tredjedelar av drygt 900 apotek medan resten blev kvar i Apoteket AB:s ägo.

Ett av regeringens främsta mål med omreglering­en var att öka tillgängligheten för konsumenterna. Man hoppades dels på en nyetablering av apotek, dels på förlängda öppettider. Ett mål som överträffat förväntningarna. Sedan de privata apoteken gjorde entré har vi fått 40 procent fler apotek i Sverige.

Men kundernas närhet till apoteken har inte ökat i samma utsträckning eftersom de flesta nya apotek öppnat i närheten av andra apotek. Där det redan fanns många apotek finns i dag ännu fler. Även om det främst är ett storstadsfenomen att apotek ploppar upp som svampar har farhågan att apoteken i glesbygden skulle läggas ner i brist på lönsamhet inte besannats. Hittills har endast ett fåtal apotek stängts och det har varit i samband med att hela vårdcentraler upphört. 

”Tål dina fötter en selfie?” frågar reklamen i Hjärtats skyltfönster som hänger över mängder av fotvårdsprodukter som det just nu är kampanjpris på. Gemensamt för alla apotek är att man i dag storsatsar på att sälja egenvårdsprodukter. Att sälja läkemedel är nämligen inget man blir särskilt rik på. Staten reglerar priserna och varje månad kommer nya produkter när Läkemedelsverket hittat billigare kopior, så kallad generika. Att sälja hudkräm och läppstift är det som ger vinst.

Apotek Hjärtat är Sveriges största privata aktör och drivs av riskkapitalbolaget Altor med slutlig finansiell hemvist på ön Jersey, ett skatteparadis i Engelska kanalen.

Inne i butiken som snart ska stängas reas senap och chokladtryffel ut från i julas. Trots lockbeten och trots att det är lunchtid lyser kunderna med sin frånvaro. Enligt Hjärtat beror det på det dåliga läget, kunderna hittar inte hit. Fortsättningsvis hänvisar man i stället till sin andra butik inne på varuhuset tvärs över gatan.

Största apoteksaktörerna

  • Apoteket AB – Ägs av svenska staten.
  • Apotek Hjärtat – Ägare är riskkapitalbolaget Altor, fondförvaltning placerad på Jersey. Köpte 2013 Vårdapoteket i Norden AB av svensk­registrerade Investor AB och Priveq Investment.
  • Kronans Droghandel – Finska Oriola-KD, vars största ägare är finländ­ska försäkringsbolag. Köpte upp konkurrenten Medstop 2013 av risk­kapitalbolaget Segulah med hemvist på Jersey.
  • Lloyds Apotek (tidigare DocMorris) – Ingår i den tyska koncernen Celesio AG.
  • Apoteksgruppen – Organiserar småföretagarapotek genom ett statligt ägt bolag samt två dotterbolag. Står som säljare till apoteken, erbjuder delfinansiering och kvarstår som minoritetsägare till småföretagarapoteken inom en överskådlig tid.
  • Curaapoteket – Ingår i Ica Sverige AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.