Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteksexplosionen

Ökade öppettider, fler apotek och billigare medicin skulle göra kunderna nöjdare och en redan bra apoteksmarknad ännu bättre. Apoteksomregleringen beskrivs av förespråkarna som lyckad. Men för de anställda är bilden en annan. Fler apotek har lett till hård konkurrens om kunderna.
Linnea Andersson Publicerad
Per Groth
Margareta Helsing har jobbat som apotekstekniker i 45 år och tycker att arbetsklimatet har blivit tuffare sedan omregleringen. Per Groth

– Du ser ju själv, folk går bara förbi, säger kvinnan bakom disken och pekar ut genom skyltfönstret mot de förbipasserande.

På Klarabergsgatan i centrala Stockholm ligger sedan 2010 en av Apotek Hjärtats butiker, men inte länge till. Det går helt enkelt inte tillräckligt bra och i slutet av maj bommade man igen. Att konkurrensen är hård är lätt att förstå. Här i stadsdelen Norrmalm har antalet apotek mer än fördubblats sedan omregleringen.

Apotek Hjärtat är en av de fyra privata aktörer som var med redan från början när det statliga monopolets dagar var räknade. Med Kristdemokraterna och socialminister Hägglund i spetsen började den borgerliga regeringen planera omregleringen när man tillträdde för åtta år sedan. Och fort skulle det gå.

Socialdemokraterna hotade inte bara med att riva upp beslutet vid ett eventuellt regeringsskifte i nästkommande val, utan dessutom med att återförstatliga marknaden om alliansen hann löpa privatiseringslinan ut. Det hann de. 2009 inkasserade svenska staten 5,9 miljarder kronor för två tredjedelar av drygt 900 apotek medan resten blev kvar i Apoteket AB:s ägo.

Ett av regeringens främsta mål med omreglering­en var att öka tillgängligheten för konsumenterna. Man hoppades dels på en nyetablering av apotek, dels på förlängda öppettider. Ett mål som överträffat förväntningarna. Sedan de privata apoteken gjorde entré har vi fått 40 procent fler apotek i Sverige.

Men kundernas närhet till apoteken har inte ökat i samma utsträckning eftersom de flesta nya apotek öppnat i närheten av andra apotek. Där det redan fanns många apotek finns i dag ännu fler. Även om det främst är ett storstadsfenomen att apotek ploppar upp som svampar har farhågan att apoteken i glesbygden skulle läggas ner i brist på lönsamhet inte besannats. Hittills har endast ett fåtal apotek stängts och det har varit i samband med att hela vårdcentraler upphört. 

”Tål dina fötter en selfie?” frågar reklamen i Hjärtats skyltfönster som hänger över mängder av fotvårdsprodukter som det just nu är kampanjpris på. Gemensamt för alla apotek är att man i dag storsatsar på att sälja egenvårdsprodukter. Att sälja läkemedel är nämligen inget man blir särskilt rik på. Staten reglerar priserna och varje månad kommer nya produkter när Läkemedelsverket hittat billigare kopior, så kallad generika. Att sälja hudkräm och läppstift är det som ger vinst.

Apotek Hjärtat är Sveriges största privata aktör och drivs av riskkapitalbolaget Altor med slutlig finansiell hemvist på ön Jersey, ett skatteparadis i Engelska kanalen.

Inne i butiken som snart ska stängas reas senap och chokladtryffel ut från i julas. Trots lockbeten och trots att det är lunchtid lyser kunderna med sin frånvaro. Enligt Hjärtat beror det på det dåliga läget, kunderna hittar inte hit. Fortsättningsvis hänvisar man i stället till sin andra butik inne på varuhuset tvärs över gatan.

Största apoteksaktörerna

  • Apoteket AB – Ägs av svenska staten.
  • Apotek Hjärtat – Ägare är riskkapitalbolaget Altor, fondförvaltning placerad på Jersey. Köpte 2013 Vårdapoteket i Norden AB av svensk­registrerade Investor AB och Priveq Investment.
  • Kronans Droghandel – Finska Oriola-KD, vars största ägare är finländ­ska försäkringsbolag. Köpte upp konkurrenten Medstop 2013 av risk­kapitalbolaget Segulah med hemvist på Jersey.
  • Lloyds Apotek (tidigare DocMorris) – Ingår i den tyska koncernen Celesio AG.
  • Apoteksgruppen – Organiserar småföretagarapotek genom ett statligt ägt bolag samt två dotterbolag. Står som säljare till apoteken, erbjuder delfinansiering och kvarstår som minoritetsägare till småföretagarapoteken inom en överskådlig tid.
  • Curaapoteket – Ingår i Ica Sverige AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.