Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteksexplosionen

Ökade öppettider, fler apotek och billigare medicin skulle göra kunderna nöjdare och en redan bra apoteksmarknad ännu bättre. Apoteksomregleringen beskrivs av förespråkarna som lyckad. Men för de anställda är bilden en annan. Fler apotek har lett till hård konkurrens om kunderna.
Linnea Andersson Publicerad
Per Groth
Margareta Helsing har jobbat som apotekstekniker i 45 år och tycker att arbetsklimatet har blivit tuffare sedan omregleringen. Per Groth

– Du ser ju själv, folk går bara förbi, säger kvinnan bakom disken och pekar ut genom skyltfönstret mot de förbipasserande.

På Klarabergsgatan i centrala Stockholm ligger sedan 2010 en av Apotek Hjärtats butiker, men inte länge till. Det går helt enkelt inte tillräckligt bra och i slutet av maj bommade man igen. Att konkurrensen är hård är lätt att förstå. Här i stadsdelen Norrmalm har antalet apotek mer än fördubblats sedan omregleringen.

Apotek Hjärtat är en av de fyra privata aktörer som var med redan från början när det statliga monopolets dagar var räknade. Med Kristdemokraterna och socialminister Hägglund i spetsen började den borgerliga regeringen planera omregleringen när man tillträdde för åtta år sedan. Och fort skulle det gå.

Socialdemokraterna hotade inte bara med att riva upp beslutet vid ett eventuellt regeringsskifte i nästkommande val, utan dessutom med att återförstatliga marknaden om alliansen hann löpa privatiseringslinan ut. Det hann de. 2009 inkasserade svenska staten 5,9 miljarder kronor för två tredjedelar av drygt 900 apotek medan resten blev kvar i Apoteket AB:s ägo.

Ett av regeringens främsta mål med omreglering­en var att öka tillgängligheten för konsumenterna. Man hoppades dels på en nyetablering av apotek, dels på förlängda öppettider. Ett mål som överträffat förväntningarna. Sedan de privata apoteken gjorde entré har vi fått 40 procent fler apotek i Sverige.

Men kundernas närhet till apoteken har inte ökat i samma utsträckning eftersom de flesta nya apotek öppnat i närheten av andra apotek. Där det redan fanns många apotek finns i dag ännu fler. Även om det främst är ett storstadsfenomen att apotek ploppar upp som svampar har farhågan att apoteken i glesbygden skulle läggas ner i brist på lönsamhet inte besannats. Hittills har endast ett fåtal apotek stängts och det har varit i samband med att hela vårdcentraler upphört. 

”Tål dina fötter en selfie?” frågar reklamen i Hjärtats skyltfönster som hänger över mängder av fotvårdsprodukter som det just nu är kampanjpris på. Gemensamt för alla apotek är att man i dag storsatsar på att sälja egenvårdsprodukter. Att sälja läkemedel är nämligen inget man blir särskilt rik på. Staten reglerar priserna och varje månad kommer nya produkter när Läkemedelsverket hittat billigare kopior, så kallad generika. Att sälja hudkräm och läppstift är det som ger vinst.

Apotek Hjärtat är Sveriges största privata aktör och drivs av riskkapitalbolaget Altor med slutlig finansiell hemvist på ön Jersey, ett skatteparadis i Engelska kanalen.

Inne i butiken som snart ska stängas reas senap och chokladtryffel ut från i julas. Trots lockbeten och trots att det är lunchtid lyser kunderna med sin frånvaro. Enligt Hjärtat beror det på det dåliga läget, kunderna hittar inte hit. Fortsättningsvis hänvisar man i stället till sin andra butik inne på varuhuset tvärs över gatan.

Största apoteksaktörerna

  • Apoteket AB – Ägs av svenska staten.
  • Apotek Hjärtat – Ägare är riskkapitalbolaget Altor, fondförvaltning placerad på Jersey. Köpte 2013 Vårdapoteket i Norden AB av svensk­registrerade Investor AB och Priveq Investment.
  • Kronans Droghandel – Finska Oriola-KD, vars största ägare är finländ­ska försäkringsbolag. Köpte upp konkurrenten Medstop 2013 av risk­kapitalbolaget Segulah med hemvist på Jersey.
  • Lloyds Apotek (tidigare DocMorris) – Ingår i den tyska koncernen Celesio AG.
  • Apoteksgruppen – Organiserar småföretagarapotek genom ett statligt ägt bolag samt två dotterbolag. Står som säljare till apoteken, erbjuder delfinansiering och kvarstår som minoritetsägare till småföretagarapoteken inom en överskådlig tid.
  • Curaapoteket – Ingår i Ica Sverige AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket