Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteksexplosionen

Ökade öppettider, fler apotek och billigare medicin skulle göra kunderna nöjdare och en redan bra apoteksmarknad ännu bättre. Apoteksomregleringen beskrivs av förespråkarna som lyckad. Men för de anställda är bilden en annan. Fler apotek har lett till hård konkurrens om kunderna.
Linnea Andersson Publicerad
Per Groth
Margareta Helsing har jobbat som apotekstekniker i 45 år och tycker att arbetsklimatet har blivit tuffare sedan omregleringen. Per Groth

– Du ser ju själv, folk går bara förbi, säger kvinnan bakom disken och pekar ut genom skyltfönstret mot de förbipasserande.

På Klarabergsgatan i centrala Stockholm ligger sedan 2010 en av Apotek Hjärtats butiker, men inte länge till. Det går helt enkelt inte tillräckligt bra och i slutet av maj bommade man igen. Att konkurrensen är hård är lätt att förstå. Här i stadsdelen Norrmalm har antalet apotek mer än fördubblats sedan omregleringen.

Apotek Hjärtat är en av de fyra privata aktörer som var med redan från början när det statliga monopolets dagar var räknade. Med Kristdemokraterna och socialminister Hägglund i spetsen började den borgerliga regeringen planera omregleringen när man tillträdde för åtta år sedan. Och fort skulle det gå.

Socialdemokraterna hotade inte bara med att riva upp beslutet vid ett eventuellt regeringsskifte i nästkommande val, utan dessutom med att återförstatliga marknaden om alliansen hann löpa privatiseringslinan ut. Det hann de. 2009 inkasserade svenska staten 5,9 miljarder kronor för två tredjedelar av drygt 900 apotek medan resten blev kvar i Apoteket AB:s ägo.

Ett av regeringens främsta mål med omreglering­en var att öka tillgängligheten för konsumenterna. Man hoppades dels på en nyetablering av apotek, dels på förlängda öppettider. Ett mål som överträffat förväntningarna. Sedan de privata apoteken gjorde entré har vi fått 40 procent fler apotek i Sverige.

Men kundernas närhet till apoteken har inte ökat i samma utsträckning eftersom de flesta nya apotek öppnat i närheten av andra apotek. Där det redan fanns många apotek finns i dag ännu fler. Även om det främst är ett storstadsfenomen att apotek ploppar upp som svampar har farhågan att apoteken i glesbygden skulle läggas ner i brist på lönsamhet inte besannats. Hittills har endast ett fåtal apotek stängts och det har varit i samband med att hela vårdcentraler upphört. 

”Tål dina fötter en selfie?” frågar reklamen i Hjärtats skyltfönster som hänger över mängder av fotvårdsprodukter som det just nu är kampanjpris på. Gemensamt för alla apotek är att man i dag storsatsar på att sälja egenvårdsprodukter. Att sälja läkemedel är nämligen inget man blir särskilt rik på. Staten reglerar priserna och varje månad kommer nya produkter när Läkemedelsverket hittat billigare kopior, så kallad generika. Att sälja hudkräm och läppstift är det som ger vinst.

Apotek Hjärtat är Sveriges största privata aktör och drivs av riskkapitalbolaget Altor med slutlig finansiell hemvist på ön Jersey, ett skatteparadis i Engelska kanalen.

Inne i butiken som snart ska stängas reas senap och chokladtryffel ut från i julas. Trots lockbeten och trots att det är lunchtid lyser kunderna med sin frånvaro. Enligt Hjärtat beror det på det dåliga läget, kunderna hittar inte hit. Fortsättningsvis hänvisar man i stället till sin andra butik inne på varuhuset tvärs över gatan.

Största apoteksaktörerna

  • Apoteket AB – Ägs av svenska staten.
  • Apotek Hjärtat – Ägare är riskkapitalbolaget Altor, fondförvaltning placerad på Jersey. Köpte 2013 Vårdapoteket i Norden AB av svensk­registrerade Investor AB och Priveq Investment.
  • Kronans Droghandel – Finska Oriola-KD, vars största ägare är finländ­ska försäkringsbolag. Köpte upp konkurrenten Medstop 2013 av risk­kapitalbolaget Segulah med hemvist på Jersey.
  • Lloyds Apotek (tidigare DocMorris) – Ingår i den tyska koncernen Celesio AG.
  • Apoteksgruppen – Organiserar småföretagarapotek genom ett statligt ägt bolag samt två dotterbolag. Står som säljare till apoteken, erbjuder delfinansiering och kvarstår som minoritetsägare till småföretagarapoteken inom en överskådlig tid.
  • Curaapoteket – Ingår i Ica Sverige AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare

Tre kvinnor som pratar runt fikabordet
"Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med", säger Maria Cutova (i mitten), grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. Foto: Klas Sjöberg

Alla, eller åtminstone det stora flertalet av oss gör det. Snackar skit bakom ryggen om kollegans mystiska frånvaro, om chefens reaktion på senaste mötet eller ledningens enögda syn på kontorsmiljön. 

– Så klart vi snackar skit på jobbet, säger Maria Cutova, grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. 

– Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med. Det finns ju skavanker på alla arbetsplatser. 

Brist på skitsnack får varningsklockan att ringa

Skitsnack på jobbet är otroligt spritt, men inte en naturlag. Det finns arbetsplatser där det inte snackas skit alls och då börjar varningsklockorna ringa hos beteendevetaren Nina Jansdotter.

Nina Jansdotter
Nina Jansdotter Foto: Jens C Hilner

– Total tystnad på en arbetsplats är mycket värre än skitsnack. Det innebär att det råder en tystnadskultur där alla har garden uppe och ingen litar tillräckligt mycket på någon annan för att våga säga något negativt. 

Skitsnack skapar sammanhållning

För skitsnack i lagom doser kan vara nyttigt, menar Nina Jansdotter. Att våga blotta sig för någon annan och få bekräftelse på sina olustkänslor kan skapa samhörighet kollegor emellan, en känsla av att man sitter i samma båt. 

– Skitsnack kan ge en känsla av lättnad för den som känner sig vilsen. Det fungerar som en ventil där man låter stress och oro pysa över och skapar ett gemensamt kitt mellan kollegor, säger Nina Jansdotter. 

– Att snacka skit kan dessutom leda till något konstruktivt. Om man märker att fler faktiskt tycker samma sak kan det ge någon modet att lyfta upp det som skaver på dagordningen och kanske lösa några knutar. 

Maria Cutova är inne på samma linje: 

– Jag tror det är viktigt att snacka skit i den närmaste gruppen, för det betyder att vi är ärliga mot varandra. För att åstadkomma förändring måste man kunna lyfta det som bubblar under ytan. Merparten av alla bra lösningar kommer från sådana diskussioner.

Svårt veta var gränsen går

Men det finns en gräns för skitsnacket som man bör vara observant på så inte skitsnacket går överstyr, menar Nina Jansdotter. 

– Exakt var gränsen går är svårt att säga, det är en gråzon. Men om skitsnacket blir elakt och med avsikt att såra är det inte okej. Om man till exempel märker att någon inte är ute efter att lösa något, utan går bakom ryggen på andra av ren illvilja, sprider rykten och lögner och utser syndabockar. 

Nina Jansdotter tycker att man ska ställa sig frågan: Vem gagnar skitsnacket? 

Det förekommer att folk har en agenda med sitt etter, och försöker manipulera andra, kanske i konkurrenssyfte. Om någon ideligen talar bakom ryggen på en kollega utan att någonsin försöka ge feedback direkt till denne, så har man inte gett vederbörande en chans att ändra sitt beteende. 

Du bör sätta ner foten när du upplever att skitsnacket blivit för skadligt, anser Nina Jansdotter.  

– Man kan behöva sätta stopp för egen del och fundera på om det är något i arbetslivet jag saknar som jag fyller skvallret eller skitsnacket med. Men ibland kan man behöva stoppa andra genom att säga: Jag känner mig inte bekväm att prata så om henne när hon inte är här och kan ge svar på tal. 

Otydlig organisation göder skitsnack

Skitsnackandet kan också behöva tacklas på chefsnivå. Inte genom att lägga locket på, för det fungerar inte, enligt Nina Jansdotter, men genom att se över hur organisationen kan förbättras. 

– Råder det oklarhet och ovisshet i organisationen? Det är då skitsnacket tar fart. De som leder måste komma med mer information och tydligare riktlinjer för att minska skvaller och skitsnack. Kanske kan man hitta en gemensam vision framåt i stället, säger Nina Jansdotter. 

Så hanterar du skitsnack på jobbet

  • Fråga dig vem skitsnacket gagnar och om samtalet kan leda till en lösning.
  • Undvik att sprida rykten, lögner eller utse en kollega till syndabock.
  • Ge den berörda personen återkoppling direkt i stället för att bara prata bakom ryggen.
  • Sätt stopp om samtalet blir elakt: Jag känner mig inte bekväm med att prata så om henne när hon inte är här och kan svara.
  • Fundera på om missnöjet visar att något behöver förändras i arbetet eller organisationen.
  • Vid återkommande skitsnack behöver chefen minska ovissheten genom tydligare information och riktlinjer.