Du är bevakad!, är det svenska namnet på UNI:s rapport om hur arbetsgivare använder ny teknik för att bevaka sina anställda, ofta utan deras vetskap.
Rapporten tar upp fall från bland annat USA, där det blir allt vanligare att företag genom datorprogram kontrollerar hur fort de anställda skriver.
Det finns även exempel på kasinon som sytt in radioetiketter i arbetsuniformen för att kunna följa servitrisernas minsta steg.
Även om bevakningen inte tar så extrema utryck i Sverige, ser Peter Hellberg Sifs förste vice ordförande, en oroväckande trend där man åsidosätter den personliga integriteten.
- Vi ser en glidande skala, där man steg för steg förflyttar vad som är okej. Vissa callcenter kontrollerar längden på anställdas telefonsamtal, från det är det inte så långt till att börja kontrollera tangentnedslagstakten.
Var gränsen går för vad som är acceptabelt tycker Peter Hellberg varierar mellan olika arbetsplatser. Han tycker det är viktigt att fackklubbar och ombud informeras om frågorna.
- Det viktiga är att man har diskuterat det och är överens. Det kan ju i vissa fall finnas säkerhetsskäl till att man har någon form av bevakning.
Han säger att det finns en tradition av frihet under ansvar för tjänstemän i Sverige, där man snarare kontrollerar resultaten än själva arbetet.
- Generellt tycker jag att det sällan finns skäl för arbetsgivaren att gå in och detaljkontrollera arbetet.
Enligt Helena Hedlund chefsjurist på Sif, finns en gråzon för vad som är tillåten övervakning på arbetsplatser. Just nu pågår en utredning om ett lagförslag som ska reglera dessa frågor, något som hon välkomnar.
- Rent allmänt ska man vara medveten om att exempelvis telefoner och datorer på jobbet är arbetsgivarens verktyg och det är inte säkert att dessa enbart är avsedda för ens egna ögon och öron.
ANNE-LI LEHNBERG
Rapporten tar upp fall från bland annat USA, där det blir allt vanligare att företag genom datorprogram kontrollerar hur fort de anställda skriver.
Det finns även exempel på kasinon som sytt in radioetiketter i arbetsuniformen för att kunna följa servitrisernas minsta steg.
Även om bevakningen inte tar så extrema utryck i Sverige, ser Peter Hellberg Sifs förste vice ordförande, en oroväckande trend där man åsidosätter den personliga integriteten.
- Vi ser en glidande skala, där man steg för steg förflyttar vad som är okej. Vissa callcenter kontrollerar längden på anställdas telefonsamtal, från det är det inte så långt till att börja kontrollera tangentnedslagstakten.
Var gränsen går för vad som är acceptabelt tycker Peter Hellberg varierar mellan olika arbetsplatser. Han tycker det är viktigt att fackklubbar och ombud informeras om frågorna.
- Det viktiga är att man har diskuterat det och är överens. Det kan ju i vissa fall finnas säkerhetsskäl till att man har någon form av bevakning.
Han säger att det finns en tradition av frihet under ansvar för tjänstemän i Sverige, där man snarare kontrollerar resultaten än själva arbetet.
- Generellt tycker jag att det sällan finns skäl för arbetsgivaren att gå in och detaljkontrollera arbetet.
Enligt Helena Hedlund chefsjurist på Sif, finns en gråzon för vad som är tillåten övervakning på arbetsplatser. Just nu pågår en utredning om ett lagförslag som ska reglera dessa frågor, något som hon välkomnar.
- Rent allmänt ska man vara medveten om att exempelvis telefoner och datorer på jobbet är arbetsgivarens verktyg och det är inte säkert att dessa enbart är avsedda för ens egna ögon och öron.
ANNE-LI LEHNBERG
