Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt färre känner motivation för jobbet

Allt fler känner att de saknar anledning att gå till jobbet. En tendens som inleddes för ett par år sedan fortsätter nedåt. Minst motiverade är anställda under 30 år. Det visar årets jobbhälsobarometer.
Sandra Lund Publicerad 24 juni 2014, kl 14:52

- I förra årets jobbhälsobarometer rasade andelen som svarade ja på frågan om de kände sig motiverade i sitt arbete. I årets resultat ser vi att andelen motiverade fortsätter att minska i viss mån i alla åldersgrupper utom bland dem som är 30 år och yngre, säger Lars Hjalmarsson som är vd för Sveriges företagshälsor som genomfört undersökningen i en kommentar

Men även om motivationen ökar hos yngre är den fortfarande lägst i samma grupp. Knappt 40 procent i den åldersgruppen svarar ja på frågan: Du känner dig motiverad i ditt arbete? Enligt undersökningen är det också yngre som tror att de kommer att vara frånvarande på grund av sjukdom under det närmaste året.

- Ska man fundera på orsaker så kan det kanske förklaras med att de yngre i många fall kommer ut i arbetslivet på mer utsatta jobb än andra grupper, säger Lars Hjalmarsson vidare.

Mest motiverade till sitt arbete är 55-plussarna, där över 60 procent svarar ja på frågan. Men så sent som 2009 var närmare 80 procent i den gruppen motiverade i jobbet.

Undersökningen har besvarats av drygt niotusen människor som arbetar minst halvtid i åldrarna 20 till 65 år. Mer om undersökningen kommer att presenteras av organisationen under ett Almedalsseminarium nästa vecka.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.