Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alla har en del i mobbning på jobbet

De flesta av oss skulle nog svara nej på frågan om vi någon gång mobbat en kollega. Men alla på en arbetsplats är potentiella deltagare i en mobbningsprocess.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Vare sig delaktigheten är aktiv eller passiv är mobbning på jobbet allas ansvar. Colourbox

I Kollegas undersökning som vi presenterade i nummer fem svarar bara en procent ja på frågan om de har varit delaktiga i att mobba någon på sin arbetsplats. Siffran står i skarp kontrast till de 16 procent som uppger att de utsatts för mobbning.

Läs mer: Okunskap om hur mobbning ska hanteras

Mobbning kan ta sig uttryck på många olika sätt. Det kan handla om utfrysning (både från sociala och jobbrelaterade aktiviteter), att bli ignorerad, att fråntas arbetsuppgifter eller få ohälsosamt många, eller att bli verbalt eller till och med fysiskt attackerad. Den kan också ske via sms och mejl.

Läs mer: Två i veckan dör av mobbning

Även om du inte aktivt deltagit i att kränka en kollega kan ditt beteende ha en avgörande roll. Mobbning innefattar fler än två personer även om det bara är en person som aktivt utför negativa handlingar. De runt omkring spelar, ibland helt ovetande, roller. Vissa ser inte, vill inte se eller anser inte att det som sker är mobbning. Andra är rädda om sitt arbete eller för att själva bli utsatta.

I en doktorsavhandling om vuxenmobbning av Louise Svensson definieras vilka olika roller vi spelar när mobbning på jobbet uppstår. Av avhandlingen framkommer att den som mobbar i de flesta fall är antingen chef eller en informell ledare.

CHEFEN

Den som är chef har en viktig roll när det gäller mobbning på arbetsplatsen. Chefens agerande – passivt eller aktivt – uppmärksammas och värderas mer än andras, vilket gör att mobbning ofta blir tydligare när det är chefen som mobbar. Även om mobbning förstås också kan ske bakom stängda dörrar.

Chefen kan vara den som stöttar den utsatta, den som uttryckligen mobbar eller den som helt enkelt ”inte gör något åt det” – trots sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar. På grund av sin ställning kan mobbning från chefen gå ut över den mobbades anställning, lön och arbetsuppgifter.

INFORMELLA LEDAREN

Detta är ofta en eller flera personer på liknande hierarkisk nivå som den utsatta. Informella ledare i en grupp är i sig inte något negativt, men de har större möjlighet än andra att kunna mobba.

Informellt ledarskap är tydligast på arbetsplatser där chefen är frånvarande eller där chefen själv har liten reell makt. Ledaren har ofta inflytande tack vare en frekvent och nära kontakt med chefen. Det kan också vara en person som är bra på det ”sociala spelet” och som ser till att hen kan ta sig friheter utan repressalier från gruppen. Informella ledare har ofta jobbat länge på arbetsplatsen och ser till att nya medarbetare får anpassa sig efter de normer som råder.

MEDLÖPAREN

En medlöpare är den som inte vill se, eller som ser men inte vill visa sitt stöd till den utsatta inför andra, eller som rentav ger sitt tysta bifall åt mobbningen.

Den som blir mobbad uppfattar ofta medlöparen som en potentiell mobbare. Det kan räcka med att den utsatta känner sig osäker på var medlöparen står och vad medlöparen vet för att uppfattas som den mobbades motpart.

STÖDJAREN

Denna visar öppet eller slutet sitt stöd för den utsatta. Det kan vara någon på arbetsplatsen som den mobbade kan tala med om sin situation eller som inte uttryckligen ställer sig på mobbarnas sida.

Att ge öppet stöd är att på ett eller annat sätt visa inför arbetsgruppen att man står på den utsattas sida. Eller att till och med konfrontera mobbaren. Stödjaren ser och erkänner situationen som just mobbning. Ett öppet stöd kan leda till repressalier eller att personen själv utsätts för mobbning, beroende på stödjarens egen status i gruppen.

Slutet stödjande är personer som den utsatte kan tala med, men som inte utåt visar sitt stöd. Det kan vara både en chef och en kollega. Hen kanske inte själv har sett mobbningen men lyssnar och tar den utsatte på allvar. Oavsett om stödet är öppet eller dolt kan mobbningen lindras av att det finns stödpersoner.

Bilder: Colourbox

KONTORSMILJÖN HAR BETYDELSE

I sin avhandling upptäckte Louise Svensson att även kontorsmiljön påverkar hur pass utsatt den mobbade känner sig. Ett öppet kontorslandskap kan vara en mardröm för en mobbad. Därför kan det vara väldigt viktigt för den som är utsatt att ha ett eget rum som en reträttplats.

Kollega har tidigare uppmärksammat brittisk forskning som visar på liknande problem med sexism i öppna kontorslandskap. I studien framkom att många kvinnor kände sig ständigt iakttagna av manliga medarbetare och att det inte fanns någonstans att gå undan för att få vara i fred.

Läs mer: Öppna kontorslandskap främjar sexism

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.