Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

7 av 10 chefer delar ut klappar

Årets julhandel skapar 20 000 extra arbetstillfällen. Samtidigt känner var femte person press att köpa många julklappar. Chefer är inget undantag – sju av tio kommer ge sina medarbetare en klapp i år.
Ola Rennstam Publicerad
Får du någon klapp av din chef i år?

Sveriges chefer håller hårt vid jultraditionerna. Sju av tio chefer tänker ge sina anställda en julgåva i år. Men det skiljer sig en hel del beroende på bransch och region.

Störst chans att få en julklapp har anställda inom privat sektor, där kommer 82 procent av cheferna att ge sina anställda en julgåva. Bäst utdelning på julklappslotteriet får anställda inom bank- och finanssektorn. Störst risk är att du går hem tomhänt över jul är det om du arbetar i offentlig sektor eller inom en ideell eller frivillig organisation, där uppger endast 53 procent av cheferna att de ska köpa klappar.

Hur många julklappsäckar det blir beror också på var i landet man är bosatt. Minst chans har anställda i mellersta Norrland, medan chefer i Dalarna, Värmland och Gävleborgs län är mest givmilda.

Men det är förstås inte bara chefer som är ute på julklappsjakt. Det är privatpersoner som står för huvuddelen av konsumtionen och det skapar stress.  En färsk undersökning visar att var femte vuxen känner press från andra att köpa många julklappar, vilket inte sällan leder et till att man köper julklappar som man egentligen inte har råd med.
I år räknar personer med barn med att spendera 3 612 kronor var på julklappar, det resulterar i ett genomsnitt på cirka tio julklappar under granen. Samtidigt vet vi sedan tidigare att barn i Sverige har mer än 500 leksaker.

Störst är pressen i storstäderna och där planerar mer än var femte person att belåna sig för att ha råd med sina julklappar. Trots detta instämmer sju av tio i att det vore skönt med mindre konsumtionshets under jul.

Den uppskruvade julklapphandeln för åtminstone en god sak med sig - många arbetstillfällen och då framför allt för unga. En av tre butiker uppger att de tar in extra personal inför årets julhandel, vilket enligt Svensk Handel beräknas skapa cirka 20 000 jobb under december månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.