Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

3 trender i arbetslivet

Hållbart arbetsliv, gränslöst arbete och automatiseringen gör att vi måste fundera på och hitta kunskap för hur vi förutsätter problem som kommer uppstå och också försöka hitta lösningar på dessa. Det förutspår arbetsmiljöorganisationen Prevent.
Åsa Frisk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Tre av de hetaste trenderna för arbetslivet är gränslöshet, automatisering och hur att nå hållbarhet, enligt arbetsmiljöorganisationen Prevent. Fredrik Sandberg/TT

Hållbart arbetsliv
Vi har olika förutsättningar att kunna jobba ett helt yrkesliv. Sämre arbetsmiljö ger sämre chans. För att kunna jobba längre upp i åldrarna måste lösningar hittas.

- Det skulle till exempel kunna vara delpension, flexibla arbetstider, kompetensutveckling och det kan vara viktigt att fundera på var och när arbetet utförs, säger Lisa Rönnbäck, Prevent.

Gränslöst/flexibelt arbete
Den tekniska utvecklingen är snabb och driver trenden. Vi är fler som i dag kan jobba var och när som helst. Globaliseringen innebär större krav på flexibilitet. Nackdelar kan vara att man inte hinner återhämta sig och att man inte vet när man ska jobba. Det är i dag inte så vanligt med exakta arbetsbeskrivningar vilket gör att mycket ansvar hamnar på individen. Chefer kan få svårt att hålla koll, följa upp arbetsmiljöarbetet och det operativa arbetet. Chefer ska vara ett föredöme men har ofta sämre livsbalans själv.

Automatisering
Under de senaste trehundra åren har samhället moderniserats och i takt med det har arbetslivet förändrats. Den tekniska utvecklingen har höjt effektiviteten och förbättrat arbetsmiljön. Man anser att hälften av alla jobb som finns i dag kommer att vara borta år 2030.

- Till exempel kan drönare användas som renskötare, fjärrstyrd robot användas vid olika räddningsinsatser och robotar desinficerar operationssalar, säger Markus Larsson, Suntarbetsliv.

Källa: Prevent, Suntarbetsliv och Afa försäkringar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.