Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Viktigt att arbetsgivare tar klimatansvar

85 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att deras arbetsgivare tar ett klimatansvar. Samtidigt underkänner en femtedel arbetsgivarnas klimatarbete.
Sofia Broomé Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

Nästan en tredjedel av arbetstagarna vill engagera sig i arbetsplatsens klimatarbete ganska mycket eller mycket. Viljan att engagera sig skiljer sig varken mellan kön eller ålder, enligt en undersökning från Manpower group.

– Svenskarnas engagemang för klimatet är stort. Vi har länge pratat om att vi som konsumenter ställer ökade krav på företagens klimatansvar och naturligtvis är det samma sak som arbetstagare. De flesta vill jobba på en arbetsplats som anstränger sig för att göra gott, säger Mikael Jansson, vd för Manpower group Sverige, i ett pressmeddelande.

Två tredjedelar tycker att deras arbetsgivare har ett bra klimatarbete men nästan en femtedel tycker att det är underkänt. De som planerar att byta jobb inom det närmaste halvåret ger arbetsgivaren lägre betyg för klimatarbetet.

– Även om klimatansvar inte är en dealbreaker i dag så kommer arbetsgivarens klimatarbete att påverka möjligheterna att anställa i framtiden. För många unga är klimathotet en oerhört viktig fråga och vi har redan nu studenter som har gått samman för att välja bort potentiella arbetsgivare som inte tar klimatansvar, säger Mikael Jansson.

14 procent av arbetstagarna har låtit bli att söka ett jobb för att de tycker att arbetsgivaren inte tar tillräckligt stort klimatansvar.

2 307 anställda, egenföretagare, arbetssökande och studerande hade svarat på undersökningen.

Läs också: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.