Utländsk utbildning kan översättas i ny webbtjänst
Den 7 maj lanserade Universitets- och högskolerådet (UHR) en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tanken är att det ska bli lättare för personer med utländsk examen att komma in på arbetsmarknaden. Unionen välkomnar initiativet.
I den nya så kallade bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.
– En stor andel personer i Sverige har utländsk utbildning. Det är jätteviktigt att deras utbildning synliggörs, så att de kan komma till sin rätt med sina kvalifikationer och snabbare bli aktuella för svenska arbetsgivare, säger Lars Petersson, chef på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning på UHR.
I webbtjänsten kan den som har en utbildning från till exempel Frankrike hitta sin franska examen – och på bara några sekunder – se vilken utbildning den motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Unionen ser positivt på initiativet.
– Det underlättar både för arbetssökande och för arbetsgivare att det finns en gemensam förståelse för den sökandes utbildningsbakgrund vid rekrytering. Det här borde bidra till att fler utlandsfödda både snabbare kommer i kontakt med arbetsgivare och att fler snabbare får jobb. Det är dock för tidigt att säga, men vi följer det med intresse, säger förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.
Sedan tidigare går det att ansöka om ett personligt utlåtande hos UHR, där en persons utbildningsdokument kopplas till en viss utbildning eller skola. Den utredningen tar i genomsnitt 80 dagar.
– Arbetsgivaren kanske inte vill vänta på att den personliga bedömningen är klar för att få besked om vad en individs utbildning är värd i Sverige. Risken för att räknas bort, därför att arbetsgivaren inte vet vad man har för slags utbildning, minskar genom att använda den nya tjänsten och bifoga svaret i sin ansökan, säger Lars Petersson.
Arbetsgivarna kan även själva använda webbtjänsten i samband med rekrytering för att snabbt se vilken svensk examen en utländsk utbildning motsvarar, och på så sätt tidigt sålla bort dem som inte har rätt kompetens.
Men svaret som kommer fram i webbtjänsten är inget bevis på att en individ har en viss utbildning eller examen. Alla som har en utländsk utbildning rekommenderas därför att även i fortsättningen ansöka om ett personligt utlåtande från UHR.
– Vi kontrollerar att dokumenten inte är förfalskade och konstaterar att den utbildning som personen har gått har skett vid ett statligt erkänt universitet eller lärosäte, dokumenten ges legitimitet. Det ger alltid individen en trygghet att ha ett sådant utlåtande, säger Lars Petersson.
Närmare 500 utbildningar i 37 länder kan med hjälp av den nya tjänsten översättas till motsvarande svensk utbildning. Förhoppningen är att ytterligare 15 länder ska ingå i systemet vid årsskiftet, och att sajten därefter ska utvecklas vidare.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.