Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utländsk utbildning kan översättas i ny webbtjänst

Den 7 maj lanserade Universitets- och högskolerådet (UHR) en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tanken är att det ska bli lättare för personer med utländsk examen att komma in på arbetsmarknaden. Unionen välkomnar initiativet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

I den nya så kallade bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

– En stor andel personer i Sverige har utländsk utbildning. Det är jätteviktigt att deras utbildning synliggörs, så att de kan komma till sin rätt med sina kvalifikationer och snabbare bli aktuella för svenska arbetsgivare, säger Lars Petersson, chef på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning på UHR.

I webbtjänsten kan den som har en utbildning från till exempel Frankrike hitta sin franska examen – och på bara några sekunder – se vilken utbildning den motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Unionen ser positivt på initiativet.

– Det underlättar både för arbetssökande och för arbetsgivare att det finns en gemensam förståelse för den sökandes utbildningsbakgrund vid rekrytering. Det här borde bidra till att fler utlandsfödda både snabbare kommer i kontakt med arbetsgivare och att fler snabbare får jobb. Det är dock för tidigt att säga, men vi följer det med intresse, säger förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.

Sedan tidigare går det att ansöka om ett personligt utlåtande hos UHR, där en persons utbildningsdokument kopplas till en viss utbildning eller skola. Den utredningen tar i genomsnitt 80 dagar.

– Arbetsgivaren kanske inte vill vänta på att den personliga bedömningen är klar för att få besked om vad en individs utbildning är värd i Sverige. Risken för att räknas bort, därför att arbetsgivaren inte vet vad man har för slags utbildning, minskar genom att använda den nya tjänsten och bifoga svaret i sin ansökan, säger Lars Petersson.

Arbetsgivarna kan även själva använda webbtjänsten i samband med rekrytering för att snabbt se vilken svensk examen en utländsk utbildning motsvarar, och på så sätt tidigt sålla bort dem som inte har rätt kompetens.

Men svaret som kommer fram i webbtjänsten är inget bevis på att en individ har en viss utbildning eller examen. Alla som har en utländsk utbildning rekommenderas därför att även i fortsättningen ansöka om ett personligt utlåtande från UHR.

– Vi kontrollerar att dokumenten inte är förfalskade och konstaterar att den utbildning som personen har gått har skett vid ett statligt erkänt universitet eller lärosäte, dokumenten ges legitimitet. Det ger alltid individen en trygghet att ha ett sådant utlåtande, säger Lars Petersson.

Närmare 500 utbildningar i 37 länder kan med hjälp av den nya tjänsten översättas till motsvarande svensk utbildning. Förhoppningen är att ytterligare 15 länder ska ingå i systemet vid årsskiftet, och att sajten därefter ska utvecklas vidare. 

Här kan du se vad en utländsk utbildning motsvaras av i det svenska utbildningssystemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.