Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsala konsert och kongress säger upp personal

Trots att det äntligen börjar ljusna för eventbranschen lägger Uppsala konsert och kongress (UKK) ner hela sin teknikavdelning och säger upp sina musikproducenter. Lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in som ersättare. Fackklubben är skeptisk och menar att vd kör sitt eget race.
Johanna Rovira Publicerad 25 augusti 2021, kl 17:18
Henrik Montgomery / TT
Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK Henrik Montgomery / TT

Det har stormat en hel del kring Uppsala konsert och kongress, UKK, ett kommunägt aktiebolag i Uppsala, också kallat Musikens hus. 2019 planerades en likartad omorganisation som den som nu är på gång, då dåvarande vd ville avveckla teknikavdelningen, men planerna stoppades.

– Nedläggningen stoppades för att det var ett dåligt genomtänkt förslag, liksom det nuvarande tycks vara eftersom vi inte fått svar på hur det ska fungera. Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK. 

Den här gången ser omorganisationen ut att gå igenom efter att samverkan mellan fack och arbetsgivae avslutats i oenighet. De berörda personerna blev informerade på måndagen och under tisdagen gick information ut till all personal och klubben höll därefter ett medlemsmöte.

– Det verkade komma som något av en chock för ledningen att beskedet ledde till dålig stämning bland de anställda. Det är 13 tjänster som försvinner, men alla i huset är berörda eftersom alla avdelningar får hjälp av teknikavdelningen, säger Victoria Lindgren. 

Scenteknikerna ska ersättas av en teknik- och planeringschef som ska hyra in personal utifrån vid behov. Eftersom det av brandsäkerhetsskäl krävs att tillsvidareanställd personal är på plats under konserterna, är det tänkt att lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in och fylla luckorna efter teknikerna.

"Kör sitt eget race"

Enligt Victoria Lindgren har klubbstyrelsen tillsammans 50 års erfarenhet av verksamheten på UKK, medan vd:n Henrik Lillsjö tillträdde sin tjänst mitt under pandemin, våren 2020. Under hela hans tid har konsertverksamheten legat nere på grund av restriktioner.

Enligt Jonas Carlsson, huvudskyddsombud på UKK och en av de tekniker som blivit varslad om uppsägning, har ledningen vägrat lyssna på klubbens argument utan kört över den fullständigt. 

– Vi vill samarbeta men det finns ingen som helst kompromissvilja hos arbetsgivaren, han kör sitt eget race. Vi har inte fått några svar på några av de frågor vi ställt. Arbetsgivaren kan inte redogöra för hur det ska bli bättre och billigare genom att lägga ner teknikavdelningen, vilka beräkningar som gjorts och hur vår kompetens har bedömts, säger Jonas Carlsson.

– Det här kommer att slå förfärligt illa ut för både personal och verksamhet. 

"Man behandlar inte människor så där"

Även folk utanför organisationen, med kopplingar till verksamheten, har reagerat på beslutet: 

”Situationen är provocerande på många sätt  man behandlar inte människor så där. Skattepengar rinner ut i sjön. Sveriges fjärde stad kan inte driva ett konserthus  det ställer till många problem för dem som vill/kan producera event.” skriver en av UKKs kunder. 

Det finns spekulationer om att nedläggningen av teknikavdelningen är ett sätt att få bort ”jobbiga” personer, exempelvis medlemmar i klubbstyrelsen? 
– Ja, det skulle kunna vara en logisk förklaring, men det är ingenting vi kan bevisa, säger Jonas Carlsson. 

En risk- och konsekvensanalys av omorganisationen och nedläggningen av teknikavdelningen ska göras. 

– Vi hoppas att riskbedömningen ska visa på så stora risker att planerna ändras, säger Victoria Lindgren. 

Kollega har under eftermiddagen sökt vd Henrik Lillsjö för en kommentar. Till Upsala Nya Tidning, UNT, svarar han så här via mejl:

"Bolagsledningen har under en längre tid fört dialog med styrelse och ägare. I maj i år beslutade styrelsen om ett större omställningsarbete varav den nu aktuella organisationsförändringen är en viktig del. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet som kan möta de krav och förväntningar som ställs på bolaget nu och i framtiden. Fokus i bolaget just nu är att skapa en bra process kring organisationsförändringen med största möjliga hänsyn tagen till bolagets medarbetare."

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.