Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsala konsert och kongress säger upp personal

Trots att det äntligen börjar ljusna för eventbranschen lägger Uppsala konsert och kongress (UKK) ner hela sin teknikavdelning och säger upp sina musikproducenter. Lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in som ersättare. Fackklubben är skeptisk och menar att vd kör sitt eget race.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK Henrik Montgomery / TT

Det har stormat en hel del kring Uppsala konsert och kongress, UKK, ett kommunägt aktiebolag i Uppsala, också kallat Musikens hus. 2019 planerades en likartad omorganisation som den som nu är på gång, då dåvarande vd ville avveckla teknikavdelningen, men planerna stoppades.

– Nedläggningen stoppades för att det var ett dåligt genomtänkt förslag, liksom det nuvarande tycks vara eftersom vi inte fått svar på hur det ska fungera. Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK. 

Den här gången ser omorganisationen ut att gå igenom efter att samverkan mellan fack och arbetsgivae avslutats i oenighet. De berörda personerna blev informerade på måndagen och under tisdagen gick information ut till all personal och klubben höll därefter ett medlemsmöte.

– Det verkade komma som något av en chock för ledningen att beskedet ledde till dålig stämning bland de anställda. Det är 13 tjänster som försvinner, men alla i huset är berörda eftersom alla avdelningar får hjälp av teknikavdelningen, säger Victoria Lindgren. 

Scenteknikerna ska ersättas av en teknik- och planeringschef som ska hyra in personal utifrån vid behov. Eftersom det av brandsäkerhetsskäl krävs att tillsvidareanställd personal är på plats under konserterna, är det tänkt att lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in och fylla luckorna efter teknikerna.

"Kör sitt eget race"

Enligt Victoria Lindgren har klubbstyrelsen tillsammans 50 års erfarenhet av verksamheten på UKK, medan vd:n Henrik Lillsjö tillträdde sin tjänst mitt under pandemin, våren 2020. Under hela hans tid har konsertverksamheten legat nere på grund av restriktioner.

Enligt Jonas Carlsson, huvudskyddsombud på UKK och en av de tekniker som blivit varslad om uppsägning, har ledningen vägrat lyssna på klubbens argument utan kört över den fullständigt. 

– Vi vill samarbeta men det finns ingen som helst kompromissvilja hos arbetsgivaren, han kör sitt eget race. Vi har inte fått några svar på några av de frågor vi ställt. Arbetsgivaren kan inte redogöra för hur det ska bli bättre och billigare genom att lägga ner teknikavdelningen, vilka beräkningar som gjorts och hur vår kompetens har bedömts, säger Jonas Carlsson.

– Det här kommer att slå förfärligt illa ut för både personal och verksamhet. 

"Man behandlar inte människor så där"

Även folk utanför organisationen, med kopplingar till verksamheten, har reagerat på beslutet: 

”Situationen är provocerande på många sätt  man behandlar inte människor så där. Skattepengar rinner ut i sjön. Sveriges fjärde stad kan inte driva ett konserthus  det ställer till många problem för dem som vill/kan producera event.” skriver en av UKKs kunder. 

Det finns spekulationer om att nedläggningen av teknikavdelningen är ett sätt att få bort ”jobbiga” personer, exempelvis medlemmar i klubbstyrelsen? 
– Ja, det skulle kunna vara en logisk förklaring, men det är ingenting vi kan bevisa, säger Jonas Carlsson. 

En risk- och konsekvensanalys av omorganisationen och nedläggningen av teknikavdelningen ska göras. 

– Vi hoppas att riskbedömningen ska visa på så stora risker att planerna ändras, säger Victoria Lindgren. 

Kollega har under eftermiddagen sökt vd Henrik Lillsjö för en kommentar. Till Upsala Nya Tidning, UNT, svarar han så här via mejl:

"Bolagsledningen har under en längre tid fört dialog med styrelse och ägare. I maj i år beslutade styrelsen om ett större omställningsarbete varav den nu aktuella organisationsförändringen är en viktig del. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet som kan möta de krav och förväntningar som ställs på bolaget nu och i framtiden. Fokus i bolaget just nu är att skapa en bra process kring organisationsförändringen med största möjliga hänsyn tagen till bolagets medarbetare."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.