Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsala konsert och kongress säger upp personal

Trots att det äntligen börjar ljusna för eventbranschen lägger Uppsala konsert och kongress (UKK) ner hela sin teknikavdelning och säger upp sina musikproducenter. Lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in som ersättare. Fackklubben är skeptisk och menar att vd kör sitt eget race.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK Henrik Montgomery / TT

Det har stormat en hel del kring Uppsala konsert och kongress, UKK, ett kommunägt aktiebolag i Uppsala, också kallat Musikens hus. 2019 planerades en likartad omorganisation som den som nu är på gång, då dåvarande vd ville avveckla teknikavdelningen, men planerna stoppades.

– Nedläggningen stoppades för att det var ett dåligt genomtänkt förslag, liksom det nuvarande tycks vara eftersom vi inte fått svar på hur det ska fungera. Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK. 

Den här gången ser omorganisationen ut att gå igenom efter att samverkan mellan fack och arbetsgivae avslutats i oenighet. De berörda personerna blev informerade på måndagen och under tisdagen gick information ut till all personal och klubben höll därefter ett medlemsmöte.

– Det verkade komma som något av en chock för ledningen att beskedet ledde till dålig stämning bland de anställda. Det är 13 tjänster som försvinner, men alla i huset är berörda eftersom alla avdelningar får hjälp av teknikavdelningen, säger Victoria Lindgren. 

Scenteknikerna ska ersättas av en teknik- och planeringschef som ska hyra in personal utifrån vid behov. Eftersom det av brandsäkerhetsskäl krävs att tillsvidareanställd personal är på plats under konserterna, är det tänkt att lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in och fylla luckorna efter teknikerna.

"Kör sitt eget race"

Enligt Victoria Lindgren har klubbstyrelsen tillsammans 50 års erfarenhet av verksamheten på UKK, medan vd:n Henrik Lillsjö tillträdde sin tjänst mitt under pandemin, våren 2020. Under hela hans tid har konsertverksamheten legat nere på grund av restriktioner.

Enligt Jonas Carlsson, huvudskyddsombud på UKK och en av de tekniker som blivit varslad om uppsägning, har ledningen vägrat lyssna på klubbens argument utan kört över den fullständigt. 

– Vi vill samarbeta men det finns ingen som helst kompromissvilja hos arbetsgivaren, han kör sitt eget race. Vi har inte fått några svar på några av de frågor vi ställt. Arbetsgivaren kan inte redogöra för hur det ska bli bättre och billigare genom att lägga ner teknikavdelningen, vilka beräkningar som gjorts och hur vår kompetens har bedömts, säger Jonas Carlsson.

– Det här kommer att slå förfärligt illa ut för både personal och verksamhet. 

"Man behandlar inte människor så där"

Även folk utanför organisationen, med kopplingar till verksamheten, har reagerat på beslutet: 

”Situationen är provocerande på många sätt  man behandlar inte människor så där. Skattepengar rinner ut i sjön. Sveriges fjärde stad kan inte driva ett konserthus  det ställer till många problem för dem som vill/kan producera event.” skriver en av UKKs kunder. 

Det finns spekulationer om att nedläggningen av teknikavdelningen är ett sätt att få bort ”jobbiga” personer, exempelvis medlemmar i klubbstyrelsen? 
– Ja, det skulle kunna vara en logisk förklaring, men det är ingenting vi kan bevisa, säger Jonas Carlsson. 

En risk- och konsekvensanalys av omorganisationen och nedläggningen av teknikavdelningen ska göras. 

– Vi hoppas att riskbedömningen ska visa på så stora risker att planerna ändras, säger Victoria Lindgren. 

Kollega har under eftermiddagen sökt vd Henrik Lillsjö för en kommentar. Till Upsala Nya Tidning, UNT, svarar han så här via mejl:

"Bolagsledningen har under en längre tid fört dialog med styrelse och ägare. I maj i år beslutade styrelsen om ett större omställningsarbete varav den nu aktuella organisationsförändringen är en viktig del. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet som kan möta de krav och förväntningar som ställs på bolaget nu och i framtiden. Fokus i bolaget just nu är att skapa en bra process kring organisationsförändringen med största möjliga hänsyn tagen till bolagets medarbetare."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.