Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen på Volvo: Ingen fara för jobben

Volvo Cars ledning och den kinesiska fordonstillverkaren Geely Automobile diskuterar att slå ihop bolagen. Unionens klubbordförande tror inte att en sammanslagning skulle hota de svenska jobben.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars hoppas att huvudkontoret blir kvar på Hisingen i Göteborg. Jonas Ekströmer/TT

På måndagen släpptes nyheten om att Volvo Cars och Geely överväger att gå samman. Syftet med sammanslagningen är att hitta finansiella och teknologiska samordningsfördelar för de båda fordonstillverkarna.

”Att förena de två bolagen skulle resultera i en stark global koncern. Vi ser fram emot att samarbeta med Håkan Samuelsson, Volvo Cars vd, och ytterligare utreda den här möjligheten. Målet är stärkta synergier inom koncernen samtidigt som de både varumärkenas konkurrensfördelar och identitet bevaras", säger Li Shufu, ordförande för Geely Holding i ett pressmeddelande.

Unionens klubbordförande Jörgen Olsson var helt oförberedd på förslaget, som han tror kan bli något bra.

– Jag hade ingen aning om det här. Det var inget som gick att förutsäga. Det känns spännande att se vart det här kan ta vägen. Geely och Volvo Cars har gjort en spännande resa ihop.

Han tror att en gemensam aktör kan nå ut på en större global marknad, dela på utvecklingskostnader och bättre möta de utmaningar som ligger framför hela bilindustrin.

Jörgen Olsson kan inte peka på några risker med en sammanslagning och har heller inte hört att medlemmarna skulle känna någon oro inför framtiden.

– Det blir eventuellt ett annat ägarförhållande, men i det korta perspektivet fortsätter Volvo Cars att köra på som vanligt. Min övertygelse är att om Volvo Cars kan leverera det som vi har utlovat vad gäller nya bilmodeller, ny teknik, direktförsäljning - med rätt lönsamhet - kan vi fortsätta att vara det företag som vi är i dag.

På kort sikt tror han inte att sysselsättningen i Sverige påverkas alls.

– Det tar tid att få upp en ny styrning som eventuellt skulle kunna påverka oss. Skulle en sammanslagning påverka oss på längre sikt tror jag att det blir på ett positivt sätt. Geely bygger upp ett innovationscenter på Lindholmen i Göteborg och behöver den kunskap som finns på Volvo Cars. Det innebär inte att jobb försvinner här. Tvärtom kanske.

Jörgen Olsson ser inget annat alternativ än att huvudkontoret blir kvar i Torslanda på Hisingen i Göteborg.

– Det är naturligt att huvudkontoret ligger i närheten till utvecklingssidan och produktionen.

Volvo Cars ägs sedan 2010 av Geely, men Volvo Cars har fått utvecklas på egen hand.

– Det har varit framgångsrikt och man har fått hjälp att bli stora i Kina. Nu vill väl Geely lyfta upp Volvo Cars från dotterbolag till att bli en del av företaget, säger Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken, till Dagens Nyheter.

En arbetsgrupp ska nu utreda förslaget om sammanslagning av de båda fordonstillverkarna och sedan presentera det för bolagens styrelser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.