Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Under 2020 kommer Sveriges BNP att falla med fem procent. Den analysen gör arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i sin prognos som presenterades under tisdagen. Unionen spår ett ännu dystrare framtidsscenario och räknar med en BNP-minskning med 7,5 procent men att tillväxten delvis återhämtar sig under år 2021.
Arbetsgivarna tror att arbetslösheten kommer att öka och hamna på nio procent senare i år. Även på detta område gör Unionen en mörkare analys. I förbundets senaste konjunkturprognos räknar man att arbetslösheten når en topp på tolv procent i höst.
– Både vi och arbetsgivarsidan är medvetna om att det är ett svårt att spå framtiden i detta läge. Vi gör likartade bedömningar kring svensk export och konjunkturen i omvärlden. Skillnaderna finns i att vi har en mer pessimistisk syn på hushållens konsumtion och ser en högre arbetslöshet. Men nästa år tror vi att det kommer att börja gå åt rätt håll, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Lågkonjunkturen kommer, enligt Unionen, att bli djup och relativt långvarig för svensk ekonomi och den globala lågkonjunkturen kommer slå hårt mot svensk export. Katarina Lundahl ser tre huvudskäl till detta:
– Ett skäl är att krisen skapar stor osäkerhet som gör att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen låter bli att investera. Ett andra skäl är vi är ett exportberoende land som därför påverkas mycket av ekonomiska utvecklingen i omvärlden. För det tredje leder pandemin till en beteendeförändring som skyndar på strukturomvandling och digitalisering. I ett kortare perspektiv slår det ut företag och leder till ökad arbetslöshet.
Hur kommer denna utveckling att påverka avtalsförhandlingarna – när de väl återupptas?
– Det är för tidigt att säga, men det kommer att bli ett svårt läge att förhandla i.
Enligt konjunkturrapporten riskerar krisen att slå hårdare mot kvinnliga tjänstemän. Detta eftersom kvinnor dominerar yrkesgrupper med administrativa arbetsmoment som delvis går att automatisera, där kommer konkurrensen om jobben bli hård framöver.
– Under finanskrisen drogs det ner på många ingenjörsjobb men de studsade tillbaka relativt snabbt medan många tjänstemannajobb med mer administrativt innehåll aldrig kom tillbaka. Den här krisen slår hårdare mot tjänstesektorn där det jobbar mycket kvinnor. Det kommer att bli ett stålbad, säger Katarina Lundahl.
Fack och arbetsgivare är eniga om att lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot svensk industri. Produktionen inom fordonsindustrin kommer till exempel att minska med runt 30 procent i år, enligt Unionens prognos.
Samtidigt ser Unionen att Sverige går in i den här krisen med många styrkor jämfört med andra länder.
– Svensk industri är väl rustad för den här krisen. De stora industriföretagen har gått in i den med hög lönsamhet och stark konkurrenskraft. Jag är inte orolig för att de ska gå under men däremot kommer de att kapa kostnader genom att säga upp konsulter och dra ner på verksamheter. Vi har goda förutsättningar att komma stärkta ur krisen, men särskilt 2020 blir ett tufft år, säger Katarina Lundahl.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.