Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trots nya jobb: Fortsatt ovisshet i Kiruna

Kiruna utlovas minst 120 nya jobb för att ersätta jobb som försvinner när Radiotjänst läggs ned. Men den satsningen räcker knappast – i dag jobbar 280 personer på företaget.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikipedia.
Ardalan Shekarabi, civilminister. Wikipedia.

Om, vilket regeringen föreslagit, radio- och tv-licensen ersätts med en public service-avgift som hanteras av Skatteverket blir Radiotjänst överflödiga.

Därför kommer nu regeringen med ett löfte om en satsning i Kiruna. I det ingår en förstärkning av Lantmäteriets verksamhet, etablering av ett kontor för Statens servicecenter och utveckling av Skatteverkets verksamhet.

– Regeringen menar allvar med att hela landet ska leva. Därför kommer vi att ge i uppdrag till ett antal myndigheter att förbereda denna utvidgning. Detta för att Kiruna inte ska drabbas av nedläggningen av Radiotjänst, sade civilminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.

August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben på Radiotjänst, är glad åt beskedet, men konstaterar att de 120 jobben som utlovas inte kommer vara nog.

– Vi kan inte ta något för givet, vi måste fortsätta arbeta för flera jobb. Från fackets sida kommer vi att driva på för att hitta nya jobb i den kommersiella sektorn, säger han.

– Vi kan väldigt mycket. Vi skulle kunna bli ett callcenter, kundtjänst, datalagring eller jobba med sälj. Det är bara byta flagga utanför huset så kör vi.

Av dagens 280 anställda är 120 heltidare. Övriga jobbar på timmar. För många av dessa handlar det om första jobbet efter skolan, andra är nyinflyttade till Sverige.

 På så vis är det här en väldigt viktig arbetsplats. Några motsvarande arbetstillfällen finns inte i Kiruna.

Går allt enligt regeringens planer ska avvecklingen av Radiotjänst börja 2019 och avslutas 2020.

– Regeringens satsning är avgörande för Kiruna. Det är jättestort här uppe. Men samtidigt finns ovisshet hos våra medlemmar. Jobben är inte vigda åt oss, utan vi kommer att få söka dem som alla andra, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.