Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO vill ha Rut på jobbet

Arbetsgivarna vill sänka ingångslönerna för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Nu kontrar facket med ett eget förslag. Enklare kontorsjobb ska ge nyanlända jobb, föreslår TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Att fylla på papper i skrivaren är ett exempel på enklare uppgiftare som TCo föreslår för nyanlända. Colourbox

Den senaste tiden har debatten om sänkta ingångslöner varit hård. Flera riksdagspartier liksom Svenskt Näringsliv har föreslagit metoden som en väg att öka möjligheterna för nyanlända flyktingar att få jobb. Reaktionen från den fackliga sidan har varit tvärt avvisande, bland annat eftersom man inte tror att låglönestrategin faktiskt skulle skapa fler jobb.

Den lösning som TCO nu lagt fram kallar man för Rut-på-jobbet.

– Man ska utgå från vilka arbetsuppgifter det finns på kontor i dag som inte utförs eller utförs av fel personer, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

– I dag är många kontorsarbetsplatser slimmade. Det skulle kanske vara bra att ha personer som fyllde på papper i skrivaren, ställde i ordning konferensrum eller packade utskick. Sådana saker som i dag görs av personer som är anställda för att göra andra saker.

Samuel Engblom poängterar att TCO:s förslag inte löser hela jobbproblematiken för nyanlända, utan snarare är att se som en av många lösningar.  Rut-på-jobbet skulle ha potential att skapa jobb för en del av de nyanlända, de lågutbildade. Hur många jobb det skulle kunna ge har dock inte TCO någon uppfattning om i dag.

En av fördelarna med förslaget är att det skulle kunna tas i bruk så gott som omedelbart.

– Vårt mål har varit att lägga förslag som är enkla att genomföra i dag. Det finns redan anställningssubventioner som är tämligen generösa som kan användas, säger Samuel Engblom.

Att TCO nu lägger fram ett förslag om enklare jobb för nyanlända betyder inte att man tror att det skulle vara landets framtid.

– Sveriges övergripande strategi kan aldrig vara att gå mot låglönejobb, utan den måste fortfarande gå mot uppgradering, att vi har ska ha jobb med högre utbildningsinnehåll. Men det här handlar om att hitta vägar in på arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.