Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
TCO vill ha Rut på jobbet
Arbetsgivarna vill sänka ingångslönerna för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Nu kontrar facket med ett eget förslag. Enklare kontorsjobb ska ge nyanlända jobb, föreslår TCO.
Den senaste tiden har debatten om sänkta ingångslöner varit hård. Flera riksdagspartier liksom Svenskt Näringsliv har föreslagit metoden som en väg att öka möjligheterna för nyanlända flyktingar att få jobb. Reaktionen från den fackliga sidan har varit tvärt avvisande, bland annat eftersom man inte tror att låglönestrategin faktiskt skulle skapa fler jobb.
Den lösning som TCO nu lagt fram kallar man för Rut-på-jobbet.
– Man ska utgå från vilka arbetsuppgifter det finns på kontor i dag som inte utförs eller utförs av fel personer, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
– I dag är många kontorsarbetsplatser slimmade. Det skulle kanske vara bra att ha personer som fyllde på papper i skrivaren, ställde i ordning konferensrum eller packade utskick. Sådana saker som i dag görs av personer som är anställda för att göra andra saker.
Samuel Engblom poängterar att TCO:s förslag inte löser hela jobbproblematiken för nyanlända, utan snarare är att se som en av många lösningar. Rut-på-jobbet skulle ha potential att skapa jobb för en del av de nyanlända, de lågutbildade. Hur många jobb det skulle kunna ge har dock inte TCO någon uppfattning om i dag.
En av fördelarna med förslaget är att det skulle kunna tas i bruk så gott som omedelbart.
– Vårt mål har varit att lägga förslag som är enkla att genomföra i dag. Det finns redan anställningssubventioner som är tämligen generösa som kan användas, säger Samuel Engblom.
Att TCO nu lägger fram ett förslag om enklare jobb för nyanlända betyder inte att man tror att det skulle vara landets framtid.
– Sveriges övergripande strategi kan aldrig vara att gå mot låglönejobb, utan den måste fortfarande gå mot uppgradering, att vi har ska ha jobb med högre utbildningsinnehåll. Men det här handlar om att hitta vägar in på arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
