Arbetsgivarna vill sänka ingångslönerna för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Nu kontrar facket med ett eget förslag. Enklare kontorsjobb ska ge nyanlända jobb, föreslår TCO.
Att fylla på papper i skrivaren är ett exempel på enklare uppgiftare som TCo föreslår för nyanlända. Colourbox
Den senaste tiden har debatten om sänkta ingångslöner varit hård. Flera riksdagspartier liksom Svenskt Näringsliv har föreslagit metoden som en väg att öka möjligheterna för nyanlända flyktingar att få jobb. Reaktionen från den fackliga sidan har varit tvärt avvisande, bland annat eftersom man inte tror att låglönestrategin faktiskt skulle skapa fler jobb.
Den lösning som TCO nu lagt fram kallar man för Rut-på-jobbet.
– Man ska utgå från vilka arbetsuppgifter det finns på kontor i dag som inte utförs eller utförs av fel personer, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
– I dag är många kontorsarbetsplatser slimmade. Det skulle kanske vara bra att ha personer som fyllde på papper i skrivaren, ställde i ordning konferensrum eller packade utskick. Sådana saker som i dag görs av personer som är anställda för att göra andra saker.
Samuel Engblom poängterar att TCO:s förslag inte löser hela jobbproblematiken för nyanlända, utan snarare är att se som en av många lösningar. Rut-på-jobbet skulle ha potential att skapa jobb för en del av de nyanlända, de lågutbildade. Hur många jobb det skulle kunna ge har dock inte TCO någon uppfattning om i dag.
En av fördelarna med förslaget är att det skulle kunna tas i bruk så gott som omedelbart.
– Vårt mål har varit att lägga förslag som är enkla att genomföra i dag. Det finns redan anställningssubventioner som är tämligen generösa som kan användas, säger Samuel Engblom.
Att TCO nu lägger fram ett förslag om enklare jobb för nyanlända betyder inte att man tror att det skulle vara landets framtid.
– Sveriges övergripande strategi kan aldrig vara att gå mot låglönejobb, utan den måste fortfarande gå mot uppgradering, att vi har ska ha jobb med högre utbildningsinnehåll. Men det här handlar om att hitta vägar in på arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.