Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sverige har högst sysselsättning i EU

Under 2015 hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Men inte nog med det, inget annat EU-land har någonsin haft en större andel av befolkningen i arbete än Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Sverige har störst andel sysselsatt befolkning om någonsin uppmätts av Eurostat. Colourbox

För tre år sedan lovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU till år 2020. Sverige ligger i dag på 12:e plats och har således en del kvar innan statsministerns mål är nått.

Däremot är Sverige bäst i klassen när det kommer till sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor del av befolkningen som jobbar. Under 2015 var 80,5 procent av Sveriges befolkning mellan 20 och 64 sysselsatta. Det skriver Europaportalen och hänvisar till siffror från europeiska statistikbyrån Eurostat.

Det är den högsta sysselsättningsgraden som Eurostat uppmätt hittills sedan de började sina mätningar 1993. Även silverplatsen innehas av Sverige där 80,4 procent av befolkningen hade jobb 2008.

Under perioden 1996 till 2015, då Sverige ingått i Eurostats mätningar, har Sveriges haft högst sysselsättningsgrad i EU under 11 av 20 år.

Genomsnittet i EU låg på drygt 70 procent förra året, vilket är den näst högsta siffran under 2000-talet. Grekland hamnade på bottenplaceringen med 54,9 procent av befolkningen i arbete.

EU har som mål att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ska var 75 procent år 2020 och varje medlemsnation har ett eget mål. Redan i dag har Sverige, Tyskland, Estland och Litauen nått upp till sina respektive mål.

Sysselsatt eller arbetslös?

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt (personer i arbetsmarknadsåtgärder, sjukskrivningar etc. inräknade). En person räknas som sysselsatt ifall denne senaste veckan har arbetat minst en timme, varit tillfälligt frånvarande eller haft utbildningsvikariat, beredskapsarbete eller liknande.

Arbetslös är en person som inte har arbetat, som har sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kan ta ett jobb inom två veckor, alternativt att man avvaktar att påbörja ett arbete som börjar inom tre månader.

Eurostats data över både arbetslöshet och sysselsättningsgrad baseras på ILO:s rekommendationer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.