Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sverige har högst sysselsättning i EU

Under 2015 hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Men inte nog med det, inget annat EU-land har någonsin haft en större andel av befolkningen i arbete än Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Sverige har störst andel sysselsatt befolkning om någonsin uppmätts av Eurostat. Colourbox

För tre år sedan lovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU till år 2020. Sverige ligger i dag på 12:e plats och har således en del kvar innan statsministerns mål är nått.

Däremot är Sverige bäst i klassen när det kommer till sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor del av befolkningen som jobbar. Under 2015 var 80,5 procent av Sveriges befolkning mellan 20 och 64 sysselsatta. Det skriver Europaportalen och hänvisar till siffror från europeiska statistikbyrån Eurostat.

Det är den högsta sysselsättningsgraden som Eurostat uppmätt hittills sedan de började sina mätningar 1993. Även silverplatsen innehas av Sverige där 80,4 procent av befolkningen hade jobb 2008.

Under perioden 1996 till 2015, då Sverige ingått i Eurostats mätningar, har Sveriges haft högst sysselsättningsgrad i EU under 11 av 20 år.

Genomsnittet i EU låg på drygt 70 procent förra året, vilket är den näst högsta siffran under 2000-talet. Grekland hamnade på bottenplaceringen med 54,9 procent av befolkningen i arbete.

EU har som mål att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ska var 75 procent år 2020 och varje medlemsnation har ett eget mål. Redan i dag har Sverige, Tyskland, Estland och Litauen nått upp till sina respektive mål.

Sysselsatt eller arbetslös?

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt (personer i arbetsmarknadsåtgärder, sjukskrivningar etc. inräknade). En person räknas som sysselsatt ifall denne senaste veckan har arbetat minst en timme, varit tillfälligt frånvarande eller haft utbildningsvikariat, beredskapsarbete eller liknande.

Arbetslös är en person som inte har arbetat, som har sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kan ta ett jobb inom två veckor, alternativt att man avvaktar att påbörja ett arbete som börjar inom tre månader.

Eurostats data över både arbetslöshet och sysselsättningsgrad baseras på ILO:s rekommendationer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.