Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svenska teknikjättar växer utomlands

De svenska teknikjättarna växer kraftigt utomlands, samtidigt minskar antalet anställda i Sverige, visar en undersökning gjord av Teknikföretagen. Men expansionen sker inte på bekostnad av jobben i Sverige, hävdar Anders Rune Teknikföretagens chefekonom.
Niklas Hallstedt Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Volvo är en bland de 32 teknikkoncerner som ingår i undersökningen av Teknikföretagen. Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Under perioden 2006 till 2013 ökade antalet anställda med över 180 000 utomlands hos 32 ledande svenska teknikkoncerner. Samtidigt minskade dessa företag antalet anställda i Sverige med 16 000. Totalt betyder det en 30-procentig ökning av personalstyrkan.

- I dag jobbar 16 procent av de anställda i Sverige. Vad man ser är att det blir en större andel tekniker och ingenjörer i Sverige i förhållande till traditionella industrijobb. Tjänstifieringen pågår i hög takt, produktionen ligger till stora delar någon annanstans, säger Anders Rune som anser att företagens verksamhet utomlands är en förutsättning för jobben i Sverige.

I undersökningen har man tittat företagens anställda i fem länder utöver Sverige: Kina, Ryssland, Indien, Brasilien och USA. Det visar sig att Kina ensamt står för cirka 30 procent av den totala ökningen. I dag utgör de anställda i Kina cirka 10 procent av det totala antalet. Därmed är man nästan i kapp USA, där 12 procent av de anställda finns.

Anders Rune tror att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning i de här bolagen.

- Det kan vi förvänta oss i takt med deras framgångar, då blir andelen anställda i Sverige mindre. Samtidigt är det också många svenska medarbetare som jobbar i utlandet.

Det är långt ifrån givet att antalet jobb i Sverige kommer att fortsätta att minska. När Teknikföretagen tittade på svenska företag verksamma i Kina för några år sedan visade det sig att det även hade en positiv utveckling av antalet anställda i Sverige, enligt Anders Rune.

En ytterligare förklaring till att de stora teknikbolagen minskar antalet anställda i Sverige kan vara att en del av de uppgifter som tidigare utfördes av egna anställda i allt högre grad läggs ut på bemannings- och konsultbolag. I Teknikföretagens undersökning har man enbart räknat på teknikbolagens egna anställda.

Bland de 32 teknikkoncernerna i undersökningen ingår bland andra Alfa Laval, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson och Volvo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.