Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Svenska teknikjättar växer utomlands
De svenska teknikjättarna växer kraftigt utomlands, samtidigt minskar antalet anställda i Sverige, visar en undersökning gjord av Teknikföretagen. Men expansionen sker inte på bekostnad av jobben i Sverige, hävdar Anders Rune Teknikföretagens chefekonom.
Under perioden 2006 till 2013 ökade antalet anställda med över 180 000 utomlands hos 32 ledande svenska teknikkoncerner. Samtidigt minskade dessa företag antalet anställda i Sverige med 16 000. Totalt betyder det en 30-procentig ökning av personalstyrkan.
- I dag jobbar 16 procent av de anställda i Sverige. Vad man ser är att det blir en större andel tekniker och ingenjörer i Sverige i förhållande till traditionella industrijobb. Tjänstifieringen pågår i hög takt, produktionen ligger till stora delar någon annanstans, säger Anders Rune som anser att företagens verksamhet utomlands är en förutsättning för jobben i Sverige.
I undersökningen har man tittat på företagens anställda i fem länder utöver Sverige: Kina, Ryssland, Indien, Brasilien och USA. Det visar sig att Kina ensamt står för cirka 30 procent av den totala ökningen. I dag utgör de anställda i Kina cirka 10 procent av det totala antalet. Därmed är man nästan i kapp USA, där 12 procent av de anställda finns.
Anders Rune tror att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning i de här bolagen.
- Det kan vi förvänta oss i takt med deras framgångar, då blir andelen anställda i Sverige mindre. Samtidigt är det också många svenska medarbetare som jobbar i utlandet.
Det är långt ifrån givet att antalet jobb i Sverige kommer att fortsätta att minska. När Teknikföretagen tittade på svenska företag verksamma i Kina för några år sedan visade det sig att det även hade en positiv utveckling av antalet anställda i Sverige, enligt Anders Rune.
En ytterligare förklaring till att de stora teknikbolagen minskar antalet anställda i Sverige kan vara att en del av de uppgifter som tidigare utfördes av egna anställda i allt högre grad läggs ut på bemannings- och konsultbolag. I Teknikföretagens undersökning har man enbart räknat på teknikbolagens egna anställda.
Bland de 32 teknikkoncernerna i undersökningen ingår bland andra Alfa Laval, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson och Volvo.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
