Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stordalen tar över Ving

Petter Stordalen. Så heter charterbolagets Vings nya ägare. Beskedet välkomnas av Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Petter Stordalen tillsamans med Magnus Wikner, koncernchef för Ving. Janerik Henriksson / TT

I september gick Thomas Cook-gruppen i konkurs efter att under lång tid ha pressats av dålig lönsamhet. Konsekvensen blev att den nordiska delen av resekoncernen, där Ving ingår tillsammans med researrangörerna Spies, Globetrotter och Tjäreborg, fick ställa in all flygtrafik. Men redan dagen därpå kunde trafiken återupptas.

Läs mer: Ving flyger igen

Sedan dess har det spekulerats om vem som skulle ta över den ännu lönsamma nordiska delen av Thomas Cook. Att det funnits ett tiotal spekulanter på att köpa verksamheten. Redan i våras lade det svensk-tyska riskkapitalbolaget Triton ett bud på det nordiska bolaget men budet avvisades den gången av Thomas Cook.

På en pressträff på Vings huvudkontor i Stockholm under onsdagen presenterades den nya ägaren – hotellmiljardären Petter Stordalen och möttes av stort jubel av personalen. Förutom Petter Stordalens Strawberry, går det svenska riskkapitalbolaget Altor och den brittiska förvärvsfonden TDR Capital in och tar över som ägare. Beskedet innebär att Ving för första gången på decennier får ett nordiskt majoritetsägande.

– Det är ett världsklassbolag, nummer ett i Norge och Sverige, säger Stordalen. Vi har både kompetens och de finansiella musklerna att Ving-gruppen ska kunna fortsätta att utvecklas, säger Peter Stordalen på pressträffen.

Flygbolaget kommer att byta namn till Sunclass Airlines. 

Lars Englund, klubbordförande för Vings och Thomas Cooks markpersonal, beskriver reaktionerna från personalen som enbart positiva.

– Det är klang och jubel. En stor dag, det känns fantastiskt. Peter Stordalen verkar ha en otrolig passion och vill verkligen det här. Han kan det här med turismen och hela branschen så vi tror att det här kommer att bli jättebra, säger han.

Tiden från konkursen fram till att affären presenterades under onsdagen har varit tuff men inte uppgiven, enligt Unionenklubben.

– Vi har knutit näven i fickan jobbat på som vanligt. Givetvis har alla gått och väntat på besked men vi har hela tiden vetat att det funnits flera spekulanter. Det vore konstigt om ingen ville köpa ett företag som flera år i rad tjänat närmare en och en halv miljard, säger Lars Englund.

Facket tror att ägarskiftet innebär att besluten kommer närmare verksamheten.

– Vi har ju haft brittiska ägare under lång tid och mycket har styrts därifrån. Nu tror jag vi kan ta egna beslut ur ett nordiskt perspektiv, det känns jättebra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.