Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stordalen tar över Ving

Petter Stordalen. Så heter charterbolagets Vings nya ägare. Beskedet välkomnas av Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Petter Stordalen tillsamans med Magnus Wikner, koncernchef för Ving. Janerik Henriksson / TT

I september gick Thomas Cook-gruppen i konkurs efter att under lång tid ha pressats av dålig lönsamhet. Konsekvensen blev att den nordiska delen av resekoncernen, där Ving ingår tillsammans med researrangörerna Spies, Globetrotter och Tjäreborg, fick ställa in all flygtrafik. Men redan dagen därpå kunde trafiken återupptas.

Läs mer: Ving flyger igen

Sedan dess har det spekulerats om vem som skulle ta över den ännu lönsamma nordiska delen av Thomas Cook. Att det funnits ett tiotal spekulanter på att köpa verksamheten. Redan i våras lade det svensk-tyska riskkapitalbolaget Triton ett bud på det nordiska bolaget men budet avvisades den gången av Thomas Cook.

På en pressträff på Vings huvudkontor i Stockholm under onsdagen presenterades den nya ägaren – hotellmiljardären Petter Stordalen och möttes av stort jubel av personalen. Förutom Petter Stordalens Strawberry, går det svenska riskkapitalbolaget Altor och den brittiska förvärvsfonden TDR Capital in och tar över som ägare. Beskedet innebär att Ving för första gången på decennier får ett nordiskt majoritetsägande.

– Det är ett världsklassbolag, nummer ett i Norge och Sverige, säger Stordalen. Vi har både kompetens och de finansiella musklerna att Ving-gruppen ska kunna fortsätta att utvecklas, säger Peter Stordalen på pressträffen.

Flygbolaget kommer att byta namn till Sunclass Airlines. 

Lars Englund, klubbordförande för Vings och Thomas Cooks markpersonal, beskriver reaktionerna från personalen som enbart positiva.

– Det är klang och jubel. En stor dag, det känns fantastiskt. Peter Stordalen verkar ha en otrolig passion och vill verkligen det här. Han kan det här med turismen och hela branschen så vi tror att det här kommer att bli jättebra, säger han.

Tiden från konkursen fram till att affären presenterades under onsdagen har varit tuff men inte uppgiven, enligt Unionenklubben.

– Vi har knutit näven i fickan jobbat på som vanligt. Givetvis har alla gått och väntat på besked men vi har hela tiden vetat att det funnits flera spekulanter. Det vore konstigt om ingen ville köpa ett företag som flera år i rad tjänat närmare en och en halv miljard, säger Lars Englund.

Facket tror att ägarskiftet innebär att besluten kommer närmare verksamheten.

– Vi har ju haft brittiska ägare under lång tid och mycket har styrts därifrån. Nu tror jag vi kan ta egna beslut ur ett nordiskt perspektiv, det känns jättebra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.