Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stark arbetsmarknad men många långtidsarbetslösa

Inte sedan före finanskrisen har antalet varsel om uppsägning varit så lågt som i fjol. Arbetslösheten fortsätter också att sjunka. Det rapporterar Arbetsförmedlingen i dag. Samtidigt ökar andelen som varit utan arbete en längre tid.
Gabriella Westberg Publicerad
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen

Enligt Arbetsförmedlingen beror de goda siffrorna på att Sverige för närvarande har högkonjunktur och en stark arbetsmarknad. Senast antalet varsel låg på en så låg nivå som 2015 var för åtta år sedan, före finanskrisen.

I fjol varslades drygt 43 000 anställda, att jämföra med 47 000 året före och runt 100 000 under finanskrisen. I slutet av 2015 var 8 procent av den arbetsföra befolkningen, eller 381 000 personer, inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, vilket innebär en minskning med 4 000 jämfört med året innan.

- Vi har en fortsatt stark arbetsmarknad och det är naturligtvis positivt att antalet inskrivna arbetslösa minskar. Men samtidigt ser vi en utveckling där allt fler riskerar att fastna i långa tider av arbetslöshet, säger Mats Wadman, analysdirektör vid Arbetsförmedlingen, i en presskommentar. 

En större andel av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete under en längre tid. I slutet av december 2015 hade 218 000 personer varit arbetlösa i sex månader eller mer, vilket innebär en ökning med 7 000 personer jämfört med året innan.

- För att dessa personer ska komma ut i arbete behövs fortsatta insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, som praktik eller subventionerade anställningar. Men många behöver också bygga på sin utbildning och dessa möjligheter finns inte hos Arbetsförmedlingen. Här har skolväsendet en viktig roll, säger Mats Wadman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.