2018 blev ett lugnt och stabilt år på arbetsmarknaden. 30 kollektivavtal omförhandlades och den enda strejk som bröt ut var när Ryanairs piloter krävde kollektivavtal. Det framgår av Medlingsinstitutets årsrapport.
Löneökningarna var dämpade 2018 och väntas landa på 2,6 procent, vilket innebär en reallöneökning efter inflation med 0,5 procent. 2017 var motsvarande siffra 0,4 procent.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar i Sverige, men också i Europa som helhet.
Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år.
En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.
Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.
– Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.
Var brister de?
– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt.
Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar.
Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start.
– Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.
Mindre företag är här 1-49 anställda.
Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.
Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.
– Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.
Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.
TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.
– Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre.
Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018.
Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år.
Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.
Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.
– Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer.
– Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.
