Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag letar personal globalt

Allt fler tekniker och specialister från andra delar av världen får jobb i Sverige. För spelföretaget Dice är det nödvändigt att gå utanför Sveriges gränser för att hitta rätt kompetens. En femtedel av dem som anställs hittar man utomlands, bland annat i USA och Kanada.
Niklas Hallstedt Publicerad
Dice
Battlefield 3 End Game. Dice

På Dice, känt framför allt för spelet Battlefield, finns ett särskilt rekryteringsteam som håller koll på talanger i olika delar av världen. De senaste tre åren har Dice vuxit med omkring 150 personer i Sverige.

- Tjugo procent av dem har vi rekryterat i andra länder, berättar rekryteringschefen Carl Tamleht.

- Det handlar om seniora roller, om personer som har gjort trippel A-spel som vi kallar våra stora produktioner, under lång tid. Spelmarknaden i Sverige är för litet för att vi ska hitta tillräckligt med sådana personer. Det gäller både specialister och ledare, främst från USA, Kanada och England.

Däremot har Dice än så länge inga problem att rekrytera duktigt IT-folk på andra nivåer.

- Nej, där skiljer vi oss nog från de typiska IT-företagen. Vi har lättare att hitta junior kompetens och mellankompetens i Sverige, kanske beroende på att vi har ett starkt varumärke och en produkt som många är intresserade av. Fast även vi märker att det börjar bli mer huggsexa om kompetensen, säger Carl Tamleht.

Från årsskiftet ökade andelen civilingenjörer och arkitekter från länder utanför EU som kom till Sverige för att arbeta med 49 procent, visar statistik från Migrationsverket. Gruppen ingenjörer och tekniker ökade med 22 procent, och gruppen företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän med 50 procent.

Samtliga dessa yrkesgrupper ökade dock från låga nivåer, under årets första åtta månader kom 385 civilingenjörer och arkitekter från utomeuropeiska länder.

Den stora gruppen av kvalificerad arbetskraft utgörs precis som tidigare av dataspecialister, fram till augusti var det 2 329 av dessa som fick sina arbetstillstånd beviljade. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Den övervägande delen av dessa är från Indien.

För Sverige är det viktigt att arbeta med att höja kompetensen på tekniksidan, anser Carl Tamleht.

- Vi vill att man ska satsa mer på matematik så att unga blir intresserade av tekniska utbildningar. Annars kommer det på sikt bli svårt för oss att hitta rätt folk i Sverige. Vi tar bara in dem som vi tycker har potential att nå världsklass.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.