Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag letar personal globalt

Allt fler tekniker och specialister från andra delar av världen får jobb i Sverige. För spelföretaget Dice är det nödvändigt att gå utanför Sveriges gränser för att hitta rätt kompetens. En femtedel av dem som anställs hittar man utomlands, bland annat i USA och Kanada.
Niklas Hallstedt Publicerad
Dice
Battlefield 3 End Game. Dice

På Dice, känt framför allt för spelet Battlefield, finns ett särskilt rekryteringsteam som håller koll på talanger i olika delar av världen. De senaste tre åren har Dice vuxit med omkring 150 personer i Sverige.

- Tjugo procent av dem har vi rekryterat i andra länder, berättar rekryteringschefen Carl Tamleht.

- Det handlar om seniora roller, om personer som har gjort trippel A-spel som vi kallar våra stora produktioner, under lång tid. Spelmarknaden i Sverige är för litet för att vi ska hitta tillräckligt med sådana personer. Det gäller både specialister och ledare, främst från USA, Kanada och England.

Däremot har Dice än så länge inga problem att rekrytera duktigt IT-folk på andra nivåer.

- Nej, där skiljer vi oss nog från de typiska IT-företagen. Vi har lättare att hitta junior kompetens och mellankompetens i Sverige, kanske beroende på att vi har ett starkt varumärke och en produkt som många är intresserade av. Fast även vi märker att det börjar bli mer huggsexa om kompetensen, säger Carl Tamleht.

Från årsskiftet ökade andelen civilingenjörer och arkitekter från länder utanför EU som kom till Sverige för att arbeta med 49 procent, visar statistik från Migrationsverket. Gruppen ingenjörer och tekniker ökade med 22 procent, och gruppen företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän med 50 procent.

Samtliga dessa yrkesgrupper ökade dock från låga nivåer, under årets första åtta månader kom 385 civilingenjörer och arkitekter från utomeuropeiska länder.

Den stora gruppen av kvalificerad arbetskraft utgörs precis som tidigare av dataspecialister, fram till augusti var det 2 329 av dessa som fick sina arbetstillstånd beviljade. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Den övervägande delen av dessa är från Indien.

För Sverige är det viktigt att arbeta med att höja kompetensen på tekniksidan, anser Carl Tamleht.

- Vi vill att man ska satsa mer på matematik så att unga blir intresserade av tekniska utbildningar. Annars kommer det på sikt bli svårt för oss att hitta rätt folk i Sverige. Vi tar bara in dem som vi tycker har potential att nå världsklass.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård