Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Snart billigare att anställa forskare

Från och med i april nästa år väntas det bli billigare att anställa forskare. Då sänks arbetsgivaravgiften kraftigt för företag som har anställda som arbetar med forskning och utveckling, enligt en promemoria från Finansdepartementet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Isabell Höjman/TT
Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, tror att reformen kan bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft. Isabell Höjman/TT

Enligt förslaget som beräknas träda i kraft den 1 april 2020 ska företag kunna göra avdrag på högst 450 000 kronor per månad för hela sin forskande personal jämfört med 230 000 kronor i dag. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften med tio procentenheter.

Ett syfte med de sänkta personalkostnaderna för personer som huvudsakligen arbetar med forskning och utveckling (FoU) är att förbättra företagens konkurrenskraft.

Och läkemedelsbolaget Pfizer ser positivt på reformen:

”Att underlätta för att bedriva forskning i Sverige är en viktig del i en life science-strategi. Vi är positiva till förslaget då vår konkurrenskraft ökar när det är förenat med lägre kostnader att anställa”, säger Ulrika Goossens, bolagets kommunikationschef i Sverige i en skriftlig kommentar.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl anser också att reformen kan bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft.

– Den här typen av skatterabatter finns i en hel del konkurrentländer. I Sverige har vi också redan en viss skatterabatt för FoU-personal, men förslaget sänker kostnaden ytterligare. Det kan stärka vår position när företag väljer i vilket land de ska anställa FoU-personal.

En risk med reformen är, enligt Katarina Lundahl, att företag som har forskare anställda får en lägre kostnad utan att anställa ny personal som arbetar med forskning och utveckling. Hon betonar att var företagen förlägger sin forskning och hur många forskare de anställer inte enbart har med personalkostnaderna att göra.

– Det bestäms också av sådant som om de kan hitta rätt kompetens och hur forskningssystemen ser ut – hur samarbetet med akademin fungerar. Kostnaderna är bara en liten pusselbit.

Samtliga branscher, där det finns ett kommersiellt syfte med forskningen eller utvecklingen, omfattas av de nya reglerna. I dag utnyttjas nedsättningen av arbetsgivaravgiften främst inom tillverkningsindustrin, dataprogrammering, teknisk provning samt vetenskaplig forskning och utveckling.

– Rabatten har hittills använts mycket inom industrin, och så kommer det nog att fortsätta att vara. Industrin blir allt mer kunskapsintensiv och forskningstung – inte minst på fordonssidan, där det bland annat handlar bland annat om att utveckla självkörande fordon, säger Katarina Lundahl.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.