Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slutspurt i las-förhandlingarna

Om bara några få dagar måste fack och arbetsgivare vara överens om en ny modell för den svenska arbetsmarknaden, bland annat vad gäller las, lagen om anställningsskydd. Annars hotar lagstiftning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, är den del där parterna står längst ifrån varandra. Shutterstock

Företrädare för PTK, LO och Svenskt Näringsliv sitter just nu i slutskedet av de förhandlingar som är tänkta att förändra den svenska arbetsmarknadsmodellen på ett antal viktiga punkter.

Förutsättningarna för att de ska nå framgång är bättre än någonsin. Är inte förhandlingarna i hamn senast onsdag kan i stället de förslag som en statlig utredning lade fram i början av sommaren komma att införas. Det är inget som vare sig fack eller arbetsgivare är intresserade av, inte minst eftersom det skulle underminera deras egen ställning. Om förändringen införs via lag är det inte längre parterna som styr arbetsmarknadens regelverk.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Diskussionerna kretsar kring tre olika delar.

Omställningsstöd

En rör olika former av stöd för dem som blir av med jobbet. Bland annat diskuteras att även visstidsanställda och de som sagts upp på grund av sjukdom ska få rätt till omställningsstöd. Här finns även planer för ett system med fortlöpande utbildning för att anställda ska vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.

A-kassa

En annan handlar om förändringen av a-kassan. Den nya a-kassan är tänkt att bygga på kollektivavtal i stället för att, som i dag, vara något som individen måste ansluta sig till. Det skulle gynna de kollektivavtalsslutande parterna, fack och arbetsgivare, som skulle få en ännu starkare ställning på arbetsmarknaden.

Anställningsskydd

Den tredje delen av förhandlingarna är sannolikt den svåraste och den där parterna står längst ifrån varandra: Anställningsvillkoren. Det rör sig bland annat om förändringar av turordningsreglerna, saklig grund för uppsägning och så kallad hyvling, möjligheterna för arbetsgivare att minska antalet arbetstimmar utan hänsyn till turordningen.

Inte mycket har sipprat ut från förhandlingarna hittills. Men i förra veckan rapporterade tidningen Arbetsvärlden att förhandlingarna om omställningsstödet och a-kassan stod på paus. I stället koncentrerar sig parterna på att komma i mål i fråga om anställningsreglerna. Att parterna nu är på god väg att hitta fram stärks av att tidningen Arbetet uppger att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv ska ha backat från ett krav på att reglerna om saklig grund för uppsägning inte längre skulle vara tvingande, utan kunna avtalas bort.

Läs mer Las: Det förhandlar parterna om

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.