Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slutspurt i las-förhandlingarna

Om bara några få dagar måste fack och arbetsgivare vara överens om en ny modell för den svenska arbetsmarknaden, bland annat vad gäller las, lagen om anställningsskydd. Annars hotar lagstiftning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, är den del där parterna står längst ifrån varandra. Shutterstock

Företrädare för PTK, LO och Svenskt Näringsliv sitter just nu i slutskedet av de förhandlingar som är tänkta att förändra den svenska arbetsmarknadsmodellen på ett antal viktiga punkter.

Förutsättningarna för att de ska nå framgång är bättre än någonsin. Är inte förhandlingarna i hamn senast onsdag kan i stället de förslag som en statlig utredning lade fram i början av sommaren komma att införas. Det är inget som vare sig fack eller arbetsgivare är intresserade av, inte minst eftersom det skulle underminera deras egen ställning. Om förändringen införs via lag är det inte längre parterna som styr arbetsmarknadens regelverk.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Diskussionerna kretsar kring tre olika delar.

Omställningsstöd

En rör olika former av stöd för dem som blir av med jobbet. Bland annat diskuteras att även visstidsanställda och de som sagts upp på grund av sjukdom ska få rätt till omställningsstöd. Här finns även planer för ett system med fortlöpande utbildning för att anställda ska vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.

A-kassa

En annan handlar om förändringen av a-kassan. Den nya a-kassan är tänkt att bygga på kollektivavtal i stället för att, som i dag, vara något som individen måste ansluta sig till. Det skulle gynna de kollektivavtalsslutande parterna, fack och arbetsgivare, som skulle få en ännu starkare ställning på arbetsmarknaden.

Anställningsskydd

Den tredje delen av förhandlingarna är sannolikt den svåraste och den där parterna står längst ifrån varandra: Anställningsvillkoren. Det rör sig bland annat om förändringar av turordningsreglerna, saklig grund för uppsägning och så kallad hyvling, möjligheterna för arbetsgivare att minska antalet arbetstimmar utan hänsyn till turordningen.

Inte mycket har sipprat ut från förhandlingarna hittills. Men i förra veckan rapporterade tidningen Arbetsvärlden att förhandlingarna om omställningsstödet och a-kassan stod på paus. I stället koncentrerar sig parterna på att komma i mål i fråga om anställningsreglerna. Att parterna nu är på god väg att hitta fram stärks av att tidningen Arbetet uppger att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv ska ha backat från ett krav på att reglerna om saklig grund för uppsägning inte längre skulle vara tvingande, utan kunna avtalas bort.

Läs mer Las: Det förhandlar parterna om

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.